Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Det sociala livet i skolan

Denna föreläsning bygger huvudsakligen på boken Det sociala livet i skolan (Thornberg, 2006). Det är särskilt följande teman i boken som föreläsningen lägger fokus på: Pedagogers förmåga till att hantera konflikter både mellan barn och elever men också me
by

pelle holmen

on 2 September 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Det sociala livet i skolan

Det Sociala livet i Skolan
KONFLIKTER
MEDMÄNNSKLIGHET
MOBBING
GRUPP
KLIMAT
Hantera
Lösa
Vad är en grupp?
Hur bildas grupper?
Vad håller grupper samman?
LÄRAREN
Makt
Fostran
Ledarstilar
Hur skapar man ett gott klimat?
Många definitioner
Den konkreta gruppen
Den abstrakta gruppen
Olika typer
Medlemmar uppfattar själva att de tillhör gruppen och de uppfattas av andra som tillhörande gruppen. De finns en gemensam historia, gemensama mål och uppgifter. Medlemmarna gör saker tillsammans och samspelar med varandra.
Formella uppgifter och mål
Uppfattas av andra och sig själva som grupp p.g.a. utmärkande särdrag. Exempel yrkesgrupper, homosexuella,lärare, etniska grupper, religösa grupper. Vanligtvis stora grupper och medlemmarna interagerar inte med alla medlemmar. Annan benämning är sociala kategorier.
Ett möte mellan en konkret och en abstrakt gruppp?
1.En samling individer som interagerar med varandra
2. Två eller flera ömsesidigt beroende individer sompåverkar varandra i ett socialt samspel.
3. En social enhet bestående av två eller flera personer som uppfattar sig själva som tillhörande en grupp.
+ definition 4 t.o.m. 11.
Informella uppgifter och mål
Primär och sekundär grupp
Informell och formell grupp
Ingrupp och utgrupp
Referensgrupp
"För att kunna förstå det sociala klimat som präglar en grupp behöver vi bland annat medvetandegöra vad det är för värden och attityder som genomsyrar gruppen och dess medlemmar. Vi behöver även bli uppmärksamma på vad det är för normer som råder i gruppen, liksom vilka roller som finns och hur de är fördelade." s.22
Explicita värden:
Människovärdets okränkbarhet, individens frihetoch integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. Lpf/Lpo 94
Implicita värden:
Alltså jag tittar inte i läroplanen och i kursplanen för att se hur jag ska arbeta med värdegrunden eller för att se vilka värden som jag ska förmedla till eleverna. Dom har jag ju med mig, vad jag tycker är viktigt. (en grundskollärare)
Attityder:
Hur man värderar en viss handling, företeelse. Både positivt och negativt.
Tre komponenter:
1. Hur tänker vi om och vilken kunskap har vi om...
2. Hur känner vi om detta...
3. Hur vi agerar/inte agerar i situationen...
Normer:
Baseras på värderingar och är beskrivingar av önskvärda/icke-önskvärda beteenden.
Syftar till
förutsägbart och homogent beteende
hålla samman och samordna gruppen mot uppsatta mål/uppgifter
underlätta människlig samvaro
Men... makt, status och resursfördelning påverkar! Vilka normer gäller vilka människor?
Roller:
Ett förväntat beteende av en medlem med en viss position i gruppen.
Formella roller
Informella roller
Rollkonflikter
Kohesion
Utveckling
Gruppsocialisation
Forming
Storming
Norming
Performing
Gruppens sammanhållning:
solidaritet
grupp/lagkänsla
känsla av samhörighet
1. Finns det aktiviteter som gör det möjligt för alla att lära känna varandra?
2. Har alla en chans att bli hörda?
3. Inteagerar eleverna med en variation av klasskamrater eller elever i gruppen?
4. Lyssnar elever och lärare på varandra?
5. Har lärare fångat upp och hanterat bekymmer eller oro hos elever kring förväntningar på hur de ska bete sig och hur de ska hantera skolarbete?
Tuckmans modell för en grupps
1. Synliggörs och diskuteras konflikter som dyker upp?
2. Förmår gruppen bestämma över sitt eget fungerarande?
3. Blir nya idéer lyssnade på och värderade?
4. Kommer förmågor och färdigheter hos alla medlemmarna fram?
5. Har alla elever en möjlighet att dela ledarskapet och ansvar?
1.Finns det en process för att hantera och lösa konflikter?
2. Kan eleverna fastställa mål?
3. Kan eleverna uttrycka vad som förväntas av dem?
4. Finns det ömsesidig respekt mellan lärare och elever?
5. Vad händer med elever som inte klarar att respektera normerna?
1. Kan grupper värdera sin egen effektivitet?
2. Kan gruppen och individeran lösa sina egena problem?
3. har gruppmedlemmarna möjlighet att arbeta självständigt och uttrycka sig själva genom sina val?
4. Kan individerna värdera sig själva och sätta upp mål för personliga förbättringar?
5. Är gruppen beredd på en upplösning?
Borich&Tombari (1997)
Moorelands modell för
Gruppprocesser i PBL
Mobbing och gruppsocialisation
En grym och utdragen "du är inte välkommen in ritual" eller en grym och utdragen utträdesritual.
Ett aggresivt och urartat socialiserings- eller resocialiseringsprojekt
Social misfit hypothesis
"Att vara lärare handlar om att påverka,leda, organisera och motivera grupper av elever att engaera sig i skolarbetet" s.75
Auktoritet:
inflytande över andra personers handlande, attityder, förhållningssätt
Andra upplever att det finns skäl att lyssna på, lyda denna person
legitim makt över någon annan
Makt är att få sin vilja igenom och bli åtlydd.
Makt finns alltid i relationer mellan människor.
Roll och makt i en grupp hänger ihop.
Makt uttrycks på olika sätt beroende på vad makten grundar sig på.
Olika typer av makt:
Expert
Personlig
Informations
Legetim
Belönings
Tvångs
Värdepedagogik
Den del av pedagogiska praktiken som förmedlar eller utvecklar:
moraliska eller politiska värderingar
normer och dispositioner
färdigheter
Som bygger på föreställingar om rätt/fel, demokrati, m.m.
Explicit värdepedagogik
Implicit värdepedagogik
Den dolda läroplanen
Kan till exempel vara:
1. Att konsekvent behandla elever olika i t.ex. konflikter utifrån steroetypa roller.
2. Skoldemokrati blir skendemokrati. Medbestämmande innebär att läraren får sin vilja igenom.
3. Läromedel som ensidigt speglar ett eller annat perspektiv: Genus, kultur, socialgrupp.
Auktoritär
Eftergiven
Oinvolverad
Auktoritativ
Gör som jag säger! Regler är till för att hållas! Inga undantag! Barn ska synas men inte höras! Vuxna bestämmer!
Barn vet bäst vad de vill göra. Barn behöver kramar och närhet. Barn ska få vara barn! Regler och kontroll är av ondo!
Barn är en börda. Om de sköter sitt så sköter jag mitt!Barn mår bra av att få vara för sig själv. Jag lägger mig inte i!
Gemensamma spelregler. Barn kan vara med och bestämma utifrån sin förmåga. Både barn och vuxna ska respekteras! Vuxna måste resonera med sina barn och motivera sina ställingstaganden. Barn behöver närhet och kärlek. Demokratisk stil!
AUKTORITÄR
LÅT-GÅ
DEMOKRATISK
Kontroll, Regler, Detaljer, Både Vad och Hur! Chefar i efterhand med Belöning/Bestraffning
Avstånd, Inget beslutsfattande, Inga regler, Ingen kontroll, Chefar aldrig! Elever sköter sig bäst själva.
Spelregler och förväntningar kommuniceras i förväg. Gemensamt beslutsfattande. Överblick.
Leda vs Fostra
Ledarskapets dubbla idé
Uppgiftsorienterad
Socioemotionellt orienterad
Funktionella mål
Fostransmål
Lydnad
Milgrams lydnads experiment.
Hur långt kan en person gå om en auktoritet befaller en att göra något man vanligtvis inte skulle göra?
Vilka konsekvenser får detta i skolans värld?
Aktoritetslydnad och tvångslydnad
Mobbing och auktoritetpåverkan
Milgramsexperiment
Socialsmitta (Olweus)
Grupptryck och konformitet
The Sherifs and Asch experiment
Vilka konsekvenser får detta för skolan?
Mobbing och grupptryck
Stämplingsteorin
Ritualisering
Avvikare och icke-avvikare
Samhandling och gemensamt fokus i gruppen
Offentlig medgörlighet vs privat acceptans
Groupthink
Sammanhållningen och enighet i gruppen är viktigare än söka nya alternativa handlingssätt.
8 tecken på att groupthink uppkommit i en grupp:
1. Illusionen av sårbarhet:
överdriven optimism och orealistiskt risktagande
2. Kollektiv rationalisering:
bortförklaringar och tunnelseende
3. Illusionen om den inneboende moralens förträfflighet:
etik och moral står tillbaka för den goda sakens skull (går över lik).
4. Steroetypa föreställningar om rivaler och fiender:
stora ord som onda eller idioter
5. Direktpåverkan:
tvivel och tveksamheter undertrycks aktivt av medlemmarna.
6. Självcensur:
Säger inte vad man inerst inne anser.
7. Illusion om enighet:
tystnad tolkas som instämmande.
8. Självutnämnda åsiktsvakter:
tar bort sådant som kan störa gruppens syn på sig själv.
Groupthink och mobbing
Skolverkets rapport om åtgärdsprogram
Bjästafallet är inte unikt. Hur påverkar sociala medier mobbing och groupthink i skolans värld?
Identitet och grupptillhörighet
Ingrupp
Utgrupp
Pojkar
Flickor
Lärare
Städtanter
ABU-GHRAIB PRISON 2004
The Stanford Prison Experiment 1982
Dehumanisering
Deindividualisering
Social grupp/rollidentitet tar över ens egen självidentitet/självbild. Om den nya rollidentiten innebär anonymitet eller förlust av självmedvetenhet blir individen deindividualiserad.
Offret uppfattas inte som en människa utan somen undermänniska. Därmed behöver man inte ta hänsyn till offrets smärta.
Mobbing och deindividualisering
Mobbing kan eskalera om mobbarna är deindividualiserade.
Prosocialt beteende
Viktiga faktorer som utvecklar prosocialt beteende:
1. Utveckling av elevernas empatiförmåga
2. Läraren som prosocial rollmodell
3. Berömma och lyfta fram prosocialt beteende
4. Varma relationer till eleverna
5. Fostran genom en auktoritativ ledarstil
6. Klassrumsklimat som präglas av prosociala normer och värderingar
7. Eleverna måste ges ett ansvar för det prosociala arbetet
Åskådareffekten
1. Pluralistisk ignorans 2. Ansvarsdifffusion 3. Oro för att göra bort sig 4. Främlingsskap
Är det mitt ansvar att hjälpa den nödställde?
Motivation att handla prosocialt:
1. Grad av empati som väcks
2. Internaliserade normer
3. egoistism
4. grad av handlingsberedskap
Copingmodellen:
A: Upptäcka och inse den andres nöd
B: Överväga vilka coping(hantera) strategier som är användbara
C: Välja den copingsstrategi som är mest ändamålsenlig.
Mellanmännskliga
1. Sakkonflikter
2. Intressekonfliker
3. Värderingskonflikter
4. Relations/känslokonflikt
5. Pseudokonflikter
Konstruktiva
1. resulterar i överenskommelse som alla är nöjda med
2. strärker relationen mellan deltagarna genom att deras respekt för och tillit till varandra har ökat
3. öker deltagarnas förmåga eller färdigheter i att hantera och lösa framtida konflikter på ett konstruktivt sätt
Om deltagarna
uppskattar olikheter
söker ömsesidiga vinster
är tillitsfulla
är reflektiva
blir konflikterna mer konstruktiva
Destruktiva
Angrepp på individers trygghet, respekt och kontroll. Är agressiv och kampinriktad. Kan också vara bagettisering.
Destruktiv konflikthantering:
A. De inblandade saknar kunskaper om konflikthantering
B: Personliga handlingsmönster
C: Bristande kontroll över känslomässiga reaktioner
D: Social påverkan av rollmodeller
E: Öga för öga, tand för tand.Eskalering.
F: Det finns normer och värderingar som stöttar destruktiv konflikthantering
Cricks och Dodges modell
Automatiserat och medvetet. MAn ahndlar på intuition
Implikationer för lärare
1.Öka förståelsen för de kognitiva aspekter som kan ligga bakom elevers beteende och reaktioner i olika social situationer.
2. Öka förståelsen för vissa elever som oftare hamnar i destruktiva konflikter.
3. Hjälp för läraren att utveckla elevers färdigheter att hantera konflikter.
Implikationer för elever
1. Utforska, utveckla och ompröva sin förståelse för sig själv (självschema), om andra (personschema) och sociala situationer (skripts) samt sina normativa föreställningar
2. Att inte agera med sin magkänlsa i konfliktsituationer utan söka efter alternativa tankestrategier i konflikter.
3. Öka förståelsen för sina egna sociala mål, skifta mål för att förbättra sitt samspel med andra, koordinera sina egna mål med andras.
4. Öka mängden prosociala, antiagressiva och samarbetande strategier.
5. Öka förmågan till att göra realistiska konsekvensbedömingar av olika handlingar.
Teorin om dubbla angelägenheter
...................................................................................
Uppnå sina mål
Bibehålla relationen
1.Integrativa förhandlingar:
mål/relationer mycket/lika viktiga
5. Vinna-förlora förhandlingar: Målet mycket viktigt/relationen oviktig
2. Kompromisser:Mål/relation någorlunda viktiga. Avkall på mål på frestar relationen.
...................................................................................
3. Anpassning: Målet inte viktigt/relationen mycket viktigt.
4. Undandragande: Varken mål/relation viktig
TSP
Teaching Students to be Peacemakers
1. Beskriv vad det är du vill
2. Beskriv dina känslor
3. Förklara dina skäl som ligger bakom vad du vill och dina känslor
4. Förstå den andres perspektiv
5. Hitta på förslag som du hoppas ska göra alla inblandade nöjda
6. Nå fram till en klok överenskommelse
Kamratmedling
Integrativ förhandling
1. Stoppa fientligheterna
2. Försäkran om att de inblandade vill och seriöst engagerar sig i medlingen
3. Underlätta förhandlingen (integrativ förhandling)
4. Formalisera överenskommelsen
Mobbing och lek
Att skilja på bråklek och mobbing:
Mimik och röster
Efterspel -tillsamans eller inte
Handikapp - vinna/förlora
lägger band på sig
Rollbyte
Antal deltagare -deltagande
Åskådare -få/många
Vid misstanke:
1. Avled uppmärksamheten från den utsatte genom att ta denna åt sidan. Prata sedan.
2. Fråga om detaljer i leken.
Individperspektiv
Grupperspektiv
Egenskaper hos mobbarna( Olweus)
behov av makt, dominans och kontroll
Fientliga impluser/känslor mot omgivningen
Jakt på prestige, status och "lönsamhet"
Orsaker till mobbingsbeteende (hos pojkar)
Föräldrarnas emotionella inställning (brist på värme och närhet)
Eftergivenhet när det gäller agressiva handlingar
Maktutövning genom bestaffningar
"Barnets temperament"
Egenskaper hos de mobbade (Olweus)
Passiva offer: osäkra, ängsliga, tystlåtna,lätt till gråt
Provocerande offer: okoncentrerade, irriterande, häftigt humör, anti-sociala
IMPLIKATIONER FÖR LÄRARE
Induktion:
Resonemang om varför beteende inte är önskvärt. Motivering till regler och konsekvenser.
Induktiv interventtion:
Uppmärksamma offrets nöd och apellera till empatiförmågan
Tydligöra mobbarens roll och konsekvenser för handlingarna
Maktutövning:
få barnet att lyda
använda fysika medel (fösa är OK inget annat enligt LR)
belöning/bestraffning
maktutövning har negativa effekter!
ATT ARBETA MED DE MOBBADE
1. Hävda sig själva på ett positivt sätt
2. Klar och tydligt kommunikation på ett positivt sätt
3. Motstå hot och manipulation
4. Reagera på öknamn och glopord på ett säkert och självförtroende skapande sätt. Icke-eskalerande
5. Rekrytera stödpersoner i sin omgivning
6. Att kunna gå ifrån en hotfull situation efter ögonkontakt med mobbaren
Mobbningsringen
FÖRSVARARE
PASSIV MOTSTÅNDARE
OENGAGERAD ÅSKÅDARE
PASSIV ANHÄNGARE
PASSIV MOBBARE
MEDLÖPARE
MOBBARE
OFFER
Ogillar mobbingen och hjälper eller försöker hjälp den som är utsatt.
Ogillar mobbingen och tycker att han/hon borde hjälpa (men gör det inte)
Gillar mobbingen men ger inte öppet stöd.
Stödjer mobbingen men deltar inte aktivt.
Deltar aktivt men tar inga egna initiativ.
Tar själv initiativ till mobbingen och deltar.
IIMPLIKATIONER FÖR LÄRARE:
insatser mot hela gruppen
medvetandegöra mobbingens gruppmekanismer, normer och värderingar
öka självreflektionen hos eleverna
omgruppera elever
hjälpa gruppen finna nya ritualer eller aktiviteter för att stärka gruppsammanhållningen
Göra elverna delaktiga i arbetet med att skapa nya normer och värderingar (och regler)
Social misfit hypothesis, lyfta fram och arbeta med värden som mångfald, tolerans, solidaritet, respekt
Problematisera negativa föreställningar om mobboffer och avvikare
Full transcript