Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Samhällsekonomi

No description
by

Hans Mikael Erlandsson

on 28 October 2018

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Samhällsekonomi

Samhällsekonomi
Ekonomins grunder I
Skatter och den offentliga sektorn
Konjunkturer och stabiliseringspolitik
Börsen och valutamarknaden
Utlandshandel
Ekonomins grunder II
Konkurrens
Det stora ekonomiska kretsloppet
Lån, ränta och amorteringar
Inflation
Styrränta
Offentlig sektor
Ekonomisk politik
Olika skatter
Stabiliseringspolitik
Aktiehandel
Valutor I
Export och import
Handelsbalans
Protektionism
Frihandel
Utbud och efterfrågan
Blandekonomi
Samhällsekonomi handlar i grunden om två frågor,
produktion
och
fördelning
.

Finns tre grundfrågor som styr
produktionsfrågan
:
1. Vad ska produceras?
2. Hur ska produktionen organiseras?
3. Vad ska produktionen användas
till
konsumtion
,
sparande
eller
investering
?

Sista frågan hänger även ihop med
fördelningsfrågan
. Finns tre principer:
Prestationsprincipen
Likhetsprincipen
Behovsprincipen


Oligopol
: finns bara
några få
företag i den branschen, t ex Axfood och ICA.

Monopol
: finns bara
ett
företag i branschen, t ex systembolaget
När marknadskrafterna sätts ur spel
Ibland går företag samman i en
kartell
där de bestämmer priset på en vara. Det är förbjudet och sätter den fria konkurrensen ur spel. Finns det för få företag så blir det inte helller någon konkurrens.
Är de två
marknadskrafter
som avgör
priset
på en vara/tjänst och
hur stor mängd
företag kommer producera.

Utbud
: Hur mycket av en vara det finns

Efterfrågan
: Hur gärna människor vill ha varan

Exempel:
Vill många människor ha en vara som det finns få exemplar på så stiger självklart priset. De rikare kommer erbjuda mer pengar för att få varan, vilket gör att företaget säljer det dyrare.

Utbudskurvan
Efterfrågekurvan
Jämviktläget
Det finns en huvudränta som gäller för hela landet. Det
är
reporäntan (styrräntan)
som alla Sveriges banker kan
låna hos Riksbanken. Men den kan de styra Sveriges
ekonomi och inflationen.

Hög reporänta
= blir dyrt att låna, människor/företag
sparar
Låg reporänta
= blir billigt att låna, människor/företag
slösar

Kort sagt: Styrräntan påverkar slösande/sparande
Högkonjuktur = ekonomin går bra
Låg arbetslöshet (ca 2 - 6 %)
Hög efterfrågan
- konsumenter köper mycket
Företagen går bra, investerar för att öka produktionen
Stigande värden på börsen och på bostäder
Nya företag skapas
Stigande löner
Allt blir dyrare i samhället, alltså hög inflation (över 4 %)


Företag kan välja att notera sig på
börsen
. Då har de delat upp företaget i kanske 1 miljon delar, eller
aktier
. Oftast köper de då själva minst 51 % så att de äger det mesta av företaget.

Äger du 5 % av ett företag så
får du självklart 5 % av vinsten.

Utbud/efterfrågan styr
. Om företaget går bra och vinsten blir stor så vill många ha dessa aktier, och priset på varje aktie stiger. Aktiekursen blir då högre.
När svenska företag säljer varor till andra länders företag heter det
export
, och när de köper av andra länders företag heter det
import
.

Man kan säga att Sverige är som ett företag, vi vill självklart sälja (alltså exportera) mer än vi köper (importera). Då går vi med vinst.
Export
Import
=
Positiv

handelsbalans
Liten
Stor
-
+
Göteborgs hamn är en viktig export- och importplats för Sverige
En
marknadsekonomi
är ett socialt/ekonomiskt system i vilket priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem satt genom marknadskrafter (utbud och efterfrågan). Alla får agera säljare eller köpare och ägande är privat. Detta kontrasteras ofta mot
planekonomi
, i vilken staten bestämmer priset på varor och tjänster med hjälp av priskontroll. Ägande är kollektivt.

Idag är de flesta länder marknadsekonomier med viss statlig styrning, så kallade
blandekonomier
.
Konkurrens mellan företag ser till att de som gör de bästa produkterna till de billigaste priserna frodas. För perfekt konkurrens krävs vissa förutsättningar:

Näringsfrihet
Inga stordriftsfördelar
Många aktörer
Lätt att ta sig in på marknader
Fasta tydliga spelregler
Ingen statlig inblandning

Det finns dock ingen perfekt
marknad
,
s.k. marknads
-imperfektioner
begränsar
marknadskrafterna. Tex regleringar
tillfälligheter, eller sociala aspekter.
Flöden av kapital, varor och tjänster förflyttas hela tiden i ett
stort ekonomiskt kretslopp
. Delarna i kretsloppet är:

Hushåll
Näringsliv
Offentlig sektor
Finanssektorn

Utlandet
Inflation
= när prisnivån ökar i ett samhälle, vilket leder till att pengar förlorar värde. Du får alltså inte lika mycket varor för pengar. Det finns tre orsaker till inflaton:

Efterfrågeinflation
- för mycket pengar, vilket ger större efterfrågan på varor än utbud --> prishöjningar

Kostnadsinflation
- företagens kostnader ökar, tex stål blir dyrare --> prishöjningar

Pris- och lönespiral
- om priserna höjs kräver arbetare ofta högre löner --> ännu mer prishöjningar
När inflationen passerar 0 % för att gå ned på minus så kallas det för
deflation
. Det innebär att priserna sjunker i samhället, och att värdet på pengarna stiger ju längre du väntar.

Detta är ännu farligare än inflation. När allt är billigare i morgon skjuter företag/privatpersoner upp sin konsumtion och sina investeringar.
Deflation
Ingen skulle riskera att låna ut sina penger, och kanske aldrig få tillbaka dem, om de inte fick något för det. Detta något är ränta. Ju högre risk att man inte får tillbaka sina pengar desto högre ränta.

Ränta
: Är en avgift på lån. Lånar du 100 000 kr från banken vill de kanske ha 3 % ränta per år som kompensation för det.

Att betala tillbaka på sitt lån kallas för att
amortera
.
Vad är samhällsekonomi?
Marknad i Melbourne, Australien.
Låt de bästa vinna!
Japans deflation 1970 - 2015
Hur ska produktion fördelas?
Ju högre pris desto större mängd är marknaden redo att producera
=

högre utbud
Ju högre pris desto mindre vill konsumenter ha colan, få är villiga att köpa
=
låg efterfrågan
.
Ju lägre pris desto mindre mängd är marknaden villiga att producera
=

lägre utbud
högt pris
lågt pris
liten mängd
stor mängd
högt pris
lågt pris
liten mängd
stor mängd
högt pris
lågt pris
liten mängd
stor mängd
Där efterfrågan och utbud möts finns

jämviktsläget
.
Priset på colan och mängden som produceras kommer alltid sträva dit. Rätt mängd till rätt pris.

Ju lägre pris desto mer vill konsumentera ha colan, fler vill köpa
=

större efterfrågan
Utbud
Utbud
Efterfrågan
Efterfrågan
65 kr
5 kr
5 kr
65 kr
15 kr
Staters skuld
1.
Inkomstskatt
- betalas på lönen

2.
Konsumtionsskatt
Moms - betalas på köp av varor/tjänster
Punktskatt - extraskatt på vissa varor/tjänster

3.
Sociala avgifter
- betalas av företag och går till
pension och sjukförsäkring

4.
Kapitalskatt
- betalas på inkomster man får på
sin förmögenhet (kapital), tex aktier
Skattekvot
Samlingsregering
Den offentliga sektorn består utav
staten
,
landstingen
och
kommunerna
. De utför
kollektiva tjänster
som alla har nytta av, tex skola, försvar, sjukvård, vägar, renhållning, polis eller brandförsvar. Ibland hyr den offentliga sektorn in privata företag (de betalas dock via skattesedeln).

Ungefär hälften av det den offentliga sektorn gör är att
omfördela pengar
. Detta görs i olika former av bidrag, tex:
Barn- och studiebidrag
Ekonomisk bistånd eller bostadsbidrag
Vid funktionsnedsättning
Garanterad pension
Stater kan precis som vem som helst låna pengar.
Det görs på två sätt:

Låna pengar från andra länder
Ge ut statsobligationer
som andra i landet får köpa (ofta banker eller företag). Då får staten in pengar, det blir en slags skuld till landet som måste betalas tillbaka

Statsskuld i sig är inget farligt. Lån kan användas för investeringar. Men det är viktigt att lånade pengar faktiskt generar ny produktion och inte går till konsumtion.
http://www.statsskuld.com/
Konjunkturinstitutets barometer 1996 - 2018
Lågkonjunktur = ekonomin går dåligt
Hög arbetslöshet (runt 10 - 20 %)
Låg efterfrågan
- konsumenter köper lite
Företag går dåligt, försöker minska kostnader
genom att sparka anställda och konstnadsbesparingar
Sjunkande värde på börsen och på bostäder
Företag går i konkurs
Sjunkande / stillastående löner
Låg inflation runt 0,5 - 2 % (möjligtvis deflation)
Hur höga ska våra skatter vara och vad ska de användas till?
Diskutera:
Är det här en vettig fördelning?
Vad skulle du vilja förändra?
Vänstern
Högern
Högerns ekonomiska politik bygger på ekonomisk
frihet
och
privat ägande.
Privata företag ska användas för att öka ekonomisk tillväxt.

Privatisera
välfärden
Låg skatt
för att gynna företagen
Flexibla löner
Låt utbud/efterfrågan och konkurrens råda
Fri och
oreglerad
marknad
Prioriterar att få ned inflation
"
Åt var och en efter prestation
" (prestationsprincipen)

Vänsterns ekonomiska politik bygger på ekonomisk
jämlikhet
och
kollektivt ägande.
Staten tar en stor roll och ser till att det blir ekonomisk utveckling.

Skattefinansierad
kollektiv välfärd

Hög skatt
för att betala välfärden
Höja "vanliga människors" löner
Marknaden ska
regleras
med lagar och regler
Staten styr/guidar den ekonomiska utecklingen
Prioriterar att få ned arbetslöshet
"
Åt var och en efter behov
" (behovsprincipen)
Vad menas med bilderna?
Vad menas med bilderna?
Tillsammans är vi starka
Individen i centrum
USA
Ekonomi är ett hett debatterat ämne i vårt samhälle. Frågan seglar nästintill alltid upp som den mest prioriterade politiska frågan för väljare. De tre ekonomiska grundfrågor som politiker på både
höger
- och
vänster
sidan diskuterar och måste lösa är:

Hur skapar vi
tillväxt
?
Hur skapar vi
stabilitet
(inflation och arbetslöshet)?
Hur skapar vi
rättvis fördelning
?
Dagens ekonomiska debatt handlar främst om:
Statens roll i marknaden
Hur vi fördelar pengar mer jämlikt
Skatter
Hur vi minskar onödiga regleringar
Digitaliseringen, AI och automatisering
Globaliseringen
Skatteparadis
Invandring
Protektionism
Aktuella frågor
Finanskrisen 2008
Slutet på högkonjunkturen
Ju längre högkonjunkturen är desto hårdare blir fallet. Ofta blir länder kraftigt
överhettade
och de negativa effekterna börjar påverka ekonomin.
Alla nyinvesteringar leder till
flaskhalsar
(problem i produktionen) och till utbudsproblem
Brist på arbetskraft
leder till kraftigt stigande löner, vilket kan öka företagens kostnader
Företagen höjer priserna och
inflationen blir för hög
(4 - 10 %)
Mycket pengar i omlopp leder till aktieinvesteringar i börsen, i bostäder eller annat (bitcoin?). Det leder till
bubblor
och att värdet där är högre än det verkliga värdet
Höjda priser (pga inflation) sätter press på hushållen och
sänker deras efterfrågan

Slutligen brukar en trigger av något slag leda till en plötslig kris
Slutet på lågkonjunktur
Sämre tider leder dock tillbaka till en högkonjunktur. Allt fler positiva effekter gör att samhället kommer igång igen.
Allt sparande leder till bättre ekonomi för hushållen
Sjunkande priser gör att
vissa börjar köpa varor igen
Företagens kostnadsbesparingar ger dem mer pengar över
Företagen får in alltmer pengar, vilket leder till
nyinvesteringar
Låga löner gör det
billigare att anställa
människor
Bättre ekonomi hos hushållen höjer efterfrågan
Mer pengar i omlopp sätter igång det ekonomiska kretsloppet
Börsens nedgång gör det attraktivt att börja investera igen

Slutligen leder denna spiral av händelser till att samhällsekonomin långsamt återhämtar sig
Högkonjunktur
Lågkonjunktur
Här är vi nu
Penningpolitik
Finanspolitik
Mål
: Att påverka mängden pengar i samhället och hur mycket lån företag/människor tar

Target
: Inflation

Verktyg
: Styrräntan

Går ut på att
riksbanken

försöker stimulera efterfrågan
genom att sänka styrräntan.
Det leder till att det blir billigare
att ta lån och mängden pengar
i samhället ökar. Det påverkar
också
inflationen.
Främst privat
sektor driver återhämtningen

Stater försöker ofta
stabilisera konjunkturcykeln
så att inte sväningarna blir så stora. Detta görs främst genom att
påverka efterfrågan
i samhället.
Då använder samhället främst två verktyg:

Penningpolitik

Finanspolitik
Mål
: Att påverka antalet jobb i landet

Target
: Arbetslöshet

Verktyg
: Statsbudgeten

Går ut på att
staten
försöker
stimulera efterfrågan genom
att tex sänka skatter, ge fler
bidrag/subventioner,
statliga infratruktursatningar
och uppmuntra privata
investeringar. Det gör att fler
jobb skapas, vilket påverkar
arbetslösheten.
Främst offentlig
sektor driver återhämtningen
ca 2 - 3 år
ca 3 - 5 år
Valuta är hur mycket ett lands pengar är värt mot
andras länders pengar.

Rörlig växelkurs
- valutans värde förändras utefter utbud/efterfrågan
Fast växelkurs
- valutan har ett visst värde (ofta låst till dollarn eller guld)

En (rörlig)
valutas värde påverkas av landets ekonomi
. Är ekonomin stark och stabil brukar valutans värde bli högt. Har ett lands problem med ekonomin så överger ofta människor valutan, och den sjunker. Inflation är aldrig bra för en valuta.
En valuta kan stärkas eller försvagas, vilket
faktiskt kan användas av länder i sin handel.

Hur man styr en valuta:
Riksbanken kan

försvaga kronan genom att sänka styrräntan
. Då får man inte lika mycket i ränta för att ha SEK och investerare köper andra valutor, efterfrågan på den sjunker.

Varför:
Att
försvaga sin valuta kan vara bra för exporten
. Det innebär ju att det är billigt att köpa svenska varor. Det gör dock också att vi
importerar saker dyrare
, vår valuta är värd mindre.
Valutor II
Magdalena Andersson
Resultatet av exporten minus importen kallas för
handelsbalansen
. Den säger om ett land går med vinst i sin handel eller inte.

Men en negativ handelsbalans behöver inte vara dålig. Ibland behöver ett land göra stora investeringar, och då importera mycket. Om detta sedan används för att öka ett lands produktion tjänar landet på det. Men på lång sikt kan en handelsbalans inte vara negativ för länge. Det leder till större statsskuld!
Kina och USA har haft ett långvarigt
valutakrig
där de anklagar varandra för att försvaga sin egen valuta
Protektionism
= att minska sitt lands import och uppmuntra produktion inom det egna landet. Detta görs oftast genom:

Tullar på olika varor
Importkvoter
Försvåra för utländska företag i landet
Subventioner och hjälp till egna företag
Minska värdet på sin valuta (så import blir dyrare)

Konsensus hos ekonomer är att protektionism nästintill alltid har en negativ effekt på ekonomi. I värsta fall startas handelskrig
Frihandel
bygger på tanken att alla tjänar på utrikeshandel. Länder bör specialisera sig på det de gör billigare och bättre än andra. Resten kan de importera. Konkurrensen mellan länder gynnar konsumenterna,
de får det bästa och billigaste produkterna från alla världens länder
. Den globala konkurrensen leder också till att lönsamma företag och branscher kan växa medan olönsamma företag läggs ner. Globaliseringen gynnar alltså alla.
Fördelar/nackdelar med frihandel
Fördelar/nackdelar med protektionism
Fördelar
Skyddar jobb inom landet och stoppar "outsourcing"
Vissa företag kan kortsiktigt tjäna på att skyddas
Förhindrar en negativ handelsbalans
Tullar kan ge ökade inkomster till staten

Nackdelar
Kortsiktiga fördelar som snabbt försvinner
Minskar landets konkurrens så dåliga företag lever vidare
Ökade priser för konsumenter
Sämre produkter för konsumenter (långsiktigt)
Jobb förloras när andra länder hämnas och startar handelskrig
Dåliga relationer med andra länder
Hjälper egentligen inte med handelsbalansen långsiktigt, din handel kommer endast minska och företagen bli sämre
Fördelar
Billigare priser för konsumenter
Fler och bättre produkter för konsumenter
Skapar jobb över hela världen
Skapar starka konkurrenskraftiga företag
Sprider pengar till de länder som är underutvecklade
Stärker alla världens länders handelsbalans
Bra relation mellan länder

Nackdelar
Frihandel leder till många ekonomiska fördelar, men de fördelas inte alltid jämt i världen. Lokalt kan konkurrens slå ut företag och vara förödande, även om det är bra globalt
Att jobb kan flyttas kan leda till lönepress i de rikare länderna

USA har tredubblat sina protektionistiska åtgärder sedan finanskrisen 2008
Höga tullar, men handel går bra
Låg tullar, men handel går dåligt
Betyder låga tullar alltid att handelsbalansen blir positiv?
lån
infrastruktur
Missuppfattning
En negativ handelsbalans behöver inte leda till
dålig ekonomi. Landet kan till och med ha evig negativ handelsbalans och ändå bli rikare.

Hur?
Handel avgör inte ensamt BNP-tillväxt. Investeringar och konsumtion/produktion är lika viktigt som handel. En statsskulden kan faktiskt växa i kr, och samtidigt minska i % av landets BNP (om BNP växer).
Full transcript