Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Språkhistoria

No description
by

Johan Boman

on 6 February 2015

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Språkhistoria

och lite om talet
Språkets utveckling
Homo sapiens
Homo erectus
Grrmffp
”Nu” + ”jag” + ”hungrig
Homo Erectus-människan, använde endast enklare uttryck (mer läten än ett språk)
Homo Sapiens [Sapiens]
Mer sofistikerad/avancerad ”människoras”.
Levde som nomader – man levde där det fanns ”mat” och man flyttade omkring ofta.
Ett mer avancerat talspråk!
Detta medförde också att språket utvecklades från ”läten” till ”ord”.
Orden sattes sedan ihop till meningar.
Om talet:
Talspråket kom först – så länge människan funnits på jorden har vi haft behov av att kommunicera.

I början behövde vi inte prata och uttrycka oss på samma sätt som vi gör idag
Skriftspråket utvecklas
Skriftspråkets historia är omfattande. Man började med olika typer av grottmålningar , de äldsta fynden 35000 år gamla.
Bilden är från Lascaux-grottan och ca 18000 år gammal
Äldsta skriftfynd cirka 3500 f.Kr. (Mesopotamien, nuvarande Iran & Irak)
Runt 3000 f.Kr utvecklades hieroglyferna av egypterna.
En bild säger mer än 1000 ord?
En bild räcker inte till att förmedla allt vi vill säga! I takt med att samhällen utvecklas blir också människans behov att kommunicera mer avancerad: perspektiv, analyser, påståenden m.m.
Alfabetet
Bokstäver representerar ljud (tänk på t.ex. engelskan fonetik).
Mycket smidigare, går att konstruera och uttrycka på oändligt många fler sett jämfört med en bild.
Grekiska alfabetet – det första alfabetet med vokaler och konsonanter. Uppfanns omkring 1000 f.Kr.
Och så kom vårt alfabet… eller?
Latinska alfabetet (som vårt alfabet bygger på!) var en ändring av det grekiska och kom runt 750 f.Kr.

Latinska alfabetet spred sig via romarriket och kristendomen som blev allt mer ”accepterad” runt om. I princip hela Västeuropa använder det idag.

Tänk t.ex. på matematik där bokstäverna:
M= 1000, C=100, X= 10, V= 5
Språkens samhörighet
Språken hör ihop mer än du tror…
Hur hänger det ihop då?
Svenska tillhör den germanska språkstammen.
Det betyder att andra språk som tillhör samma stam (t.ex. norska, isländska och engelska) kommer att ha liknande ord eftersom vi ingår i samma familj.

”Moder”.
På tyska Mutter.
På engelska Mother.
På norska moder.
Såhär ser det ut alltså ut:
Indoeuropeiska --> Europeiska --> Germanska språk --> Svenska
Hur spreds språken?
De flesta språk idag som talas i Europa är tillhör indoeuropeiska.
Man tror att indoeuropeiskans ”ursprungsplats” är nuvarande Turkiet.
Anledningen till att språken utvecklats och spridits är enligt forskning väldigt enkel och logisk:
JORDBRUKET
Jordbrukets funktion
Människan förr levde mer som nomader gör. Det betyder att man slog sig ner på en plats och började bruka jorden.
Människor tvingades efter ett tag flytta (pga. dålig jord) eller att familjen blev för ”stor”. Därför flyttade folk i olika riktningar från ”Turkiet”
På detta sättet följde språket med, men fick vissa förändringar beroende på miljö/kultur/påverkan från andra människor.
Det ökade behovet av jordbruk och att ”försörja sin familj” är alltså anledningen till många av dagens olika språk och dess utbredning.
Från urnordiska till "chattspråk?"
200
800
1225
1526
1900
2015
Urgermanska
Urnordiska
Runsvenska
Fornsvenska
Nysvenska
Nusvenska
???
Urgermanskan talas från 2000 år f.v.t fram till och med 200-talet e.v.t

Urgermanska pratas i samtliga av nordens länder.
En ”svensk” kunde pratade alltså samma språk som en dansk eller islänning!

Vi pratade ett och samma språk fram till ca 800-talet (200-800 e.v.t).
Gallehushornet
Ett berömt fyndexempel från denna tid är Gallehushornet, hittad i Danmark (gjort av guld), daterat till 400-talet e.v.t:
Jag Lägäst från Holt (eller, Holtes son) gjorde (eller, lät göra) hornet.
Ek hlewagastiR holtijaR horna tawido
Gamla runalfabetet dvs. den 24-typiga runraden.
Runorna ristades vertikalt (uppifrån och ner) därför att det var lättast, följde träfibrernas riktning.
Det finns över 300 bevarade inskrifter med den äldre runraden idag.
Vapensköldar, smycken, stenar m.m. är fynd man gjort.
Omkring 800-talet delas urnordiska upp i flera språk. I samband med detta kommer också ett ”förenklat runsystem”
16 tecken istället för 24.
Fortfarande är forskarna förbryllade över detta – varför förenklades runalfabetet?
Det nya systemet går att dela upp
i två olika typer:

Normalrunorna – är det vi oftast ser
på t.ex. resta stenar och andra ”kända monument”

Kortkvistrunor – var något som man använde när meddelandet
var mer brådskande. Då inskriptionen skulle gå fort – likt dagens sms 
I Sverige finns det ca 3000 runinskrifter från denna tid, de flesta från 950-1100.
De flesta av runinskrifterna är minnesstenar som är resta för folk som dött.
Under denna tid utvecklas runsvenskan på detta vis:
Omljud
Diftonger ersätts
Bortfall av accent och obetonad vokal:
fiskaR > fiskr > fisk
horna > horn
gastiR > gastR > gäst
A blev Ä (jmf lasian – læsa)
O blev Ö (jmf domian – døma)
U blev Y (jmf knutian – knyta)
Viktigast är det s.k. I-omljudet, det betyder att alla betonade vokaler fick ett ”främre uttal”.
Diftonger ersätts
En diftong är när två vokaler är efter varandra, detta förenklas nu:

Stein > Sten
Auga > Öga
Eyra > Öra

(Dagens gotländska innehåller fortfarande diftonger!)
Sverige kristnades år 1225 och då ersattes runorna av det latinska alfabetet som vi än idag använder.

De äldsta skrifterna vi har från denna tid är lagtexter.

Magnus Erikssons lands-lag (1300-talet)
Magnus Eriksson oroade sig över tyskans inflytande
- stiftade därför en regel om att endast hälften av alla rådmän fick vara tyskar.
Tyskan
Sveriges språk har påverkats kraftigt av det tyska språket. Via har tagit många ord från tyskan.
Hansaförbundet
Tyskan ligger språkligt sett nära vårt språk = enkelt att ”anpassa” och översätta från.
Statsord & adminstrationsord:
borgmästare, fogde, stad, köpman, snickare
Militära begrepp:
ammunition, gevär
 
Tyskans prefix: be-, an- (ex: betala, anfalla)
Tyskans suffix: -het, -bar (ex: trohet, uppenbar)
Ord vi fått från tyskan:
Anledningen till att år 1526 räknas som en milstolpe är Gustav Vasas maktövertagande.
Gustav Vasa utnyttjar boktryckarkonsten som kommit till Sverige. Sprider bland annat sin bibel, GvB 1540.
GvB översättning står sig långt fram i tiden (ända till 1917 i princip)
Under denna tid finns en stor medvetenhet om att hålla svenska ”svenskt”. Man talar om språkrensning och språkvårdande redan på denna tid.
Språkvård
”Jag känner en Fru, som aldeles skiämmer bort (fördärvar) sin Dotter. (Dock, min Läsare, wi känna wäl mer än En). Stackars Flicka, det giör mig ondt om henne, ty hon är af Naturen så Täck, så Liuflig, så Snäll och så Hurtig (så duktig och så välartad). […]

Men Modren förstår sig intet på naturlig Skiönhet; Utan wanskapar henne med Smink och Franska Flugor, ja så främmande tilsatzer, Fläckar och Twång (onaturligheter) har jag sedt på den arma Flickan, at jag intet wet om de äro Graeska, Romerska eller Tyska.”
(Citerad ur Gösta Åberg, s 293)
Många stora författare från fornsvenskans dagar fram till nusvenskan (1900-talet) har aktivt arbetat för att använda svenska ord.
Franskans dominans
Parallellt (eller konstigt nog) med språkrensning/språkvården som skedde så kommer franska språket att påverka och influera svenska språket.

Franskan blev lite av ett statusspråk i Sverige under 1600-1800-talet. Framförallt berodde detta på att adeln (de rika) hade bra relationer med franska kungar och andra adliga.

Sverige hämtade också hem en fransk kung, Jean Baptiste Bernadotte (och än idag bär kungligheterna alltså spår av detta)
Teaterord: aktör/aktris, debut, loge, maskerad, replik, regissör, scen
Musik: konsert, uvertyr
Konst: byst, gravyr, mosaik, perspektiv
Litteratur: ballad, dramatik, epik, idyll, roman, rytm
Arkitektur: alkov, byrå, garderob, trottoar
Kläder och stil: flanell, kalsonger, paraply, uniform, väst, frisyr, frisör, papiljott
Mat: filé, färs, omelett, pralin, puré

Notera att de franska ord vi fått handlar mycket om ”underhållning” jämfört med tyskans ord.
Franska ord
Rättstavning
Rättstavning?
Gustav III (1746-1792, kung 1771-1792) var förtjust i det franska språket, men såg samtidigt värdet av att ha få lite mer ”ordning och fason” på svenska språket och framför allt hur man skrev…

Exempel från år 1525 var att ordet mig skrevs på sex olika sätt:
mig, migh, mik, mic, mich, mech.
Gustav III hade sett att i Frankrike fanns en akademi som sysslade med skriva ned regler för franska språket, dvs. Franska Akademin.

Han grundade därför Svenska Akademin (1786) som skulle ge ut normerande böcker – dvs hur man skulle skriva – regler för stavning och grammatik.

” arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”
Rättstavning!
Afhandling om
svenska stafsättet
Carl Gustav Leopold
Blev viktig för Svenska Akademin och för ”stavningsläran”

Han skriver år 1801 Afhandling om svenska stafsättet. Via denna skrift kom de första tydliga riktlinjerna ut för vad som gällde i skriftspråket.
Det är Carls förtjänst att vi idag skriver t.ex. biljett, butelj, familj, fåtölj, byrå, balans (och inte billet, bouteille osv)

Dubbelskrivning av konsonanter för att visa att vokalljudet ska vara kort:
hinna, kamma, damm, lamm (för att det inte ska förväxlas med dam, lam osv)
Carls bok står sig fram till 1906. 1906 bestäms ytterligare stavningsreformer:
dt > t-ljud (t eller tt),
f, fv och hv > v-ljud skulle bli v. 
Under 1900-talets början försvinner också de sista skillnaderna mellan talat och skrivet språk.
Tidigare hade man skrivit:
Vi äro, De sprungo
men i talat språk sagt ”Vi är, De springer”
 
Nu försvann dessa pluraländelser på verben och man skrev och sa samma sak:
Vi är, De springer osv.

Tidningars telegrambyrå (TT) var bland de första som under 1900-talets början
slopade ändelserna. Fler tidningar följde efter. Sen kom också regeringen och
skolan att anpassa sig allt mer. Runt 1940-talet var debatten mer eller mindre ”över”.
Många lärare och språkvårdare var förbannade. Man ansåg att en dimension/ytterligare nyans av svenska språket nu skulle försvinna och många sa rakt ut att dagens ungdomar skulle bli mer ouppfostrade och slarvigare rent allmänt. 

”en rät linje från slarv med språkformerna till slarv i största allmänhet, med uppstudsighet, brottslighet, sexuell vanartighet, oönskade barn och allt möjligt annat ont i förlängningen” (Gösta Åberg, s 299.)
Under tidigt 1800-tal tar engelskan över och står sig fram till idag! Tidigt får vi t.ex. dessa ord:

Handel & Arbete: bojkott, import, export, jobb, strejk
Sport: golf, bandy, hockey, match, rekord, tennis.
Övriga ord: cykel, lokomotiv (dagens tåg), tunnel, detektiv, snobb, smart, turist

Vad kan vi lära av dessa ord?
Full transcript