Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Internationella relationer

aktörer, maktresurser, perspektiv och konflikt
by

Birgit Carlsson

on 5 November 2015

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Internationella relationer

Avsaknad av en allsmäktig högre makt
Problemet är ganska enkelt - det finns helt enkelt inget organ som har rätt att bestämma reglerna. Det viktigaste målet för alla stater är att säkra sin egna överlevnad. Hänsyn till helheten, tex den globala miljön kommer i andrahand. Alla stater har sin suveränitet
INTERNATIONELLA RELATIONER
Aktörer
Stater
Multinationella företag
Terrorgrupper
Avsaknad av en världspolis
Inom en stats gränser har staten ensamrätt på använding av fysisk makt - via polis och väpnade styrkor. Men i det internationella systemet finns ingen sådan makt. FN var tänkt för denna roll men förhindrades av stormakterna. Dock kallas ofta säkerhetsrådet för världsregeringen eller världspolisen.
Brist på gemensam värdegrund
De flesta samhällen byggor oftast på gemensam värdegrund för medborgarna. I Sverige tex yttrandefrihet, rättsäkerhe, allmän rösträtt. Men i det internationella har det varit svårt att komma överrens om vilka dessa gemensamma värderingar ska vara. Dock är antagligen alla överrens om att man bör undvika kärnvapenkrig. Folkrätten är värderingar som en stat kan ansluta sig till
Folkrätten
Folkrätten reglerar förhållandet mellan två stater. Regleringarna är nedskrivna i internationella avtal - kallade traktat eller konventioner.
(engelska: "Jus gentium" eller international law)

Mänskliga rättigheter
Vad som kännetecknar en stat
Regler om krig och fred, kollektiv säkerhet
Regler om internationella sanktioner
Regler om statsimmunitet och diplomatisk immunitet
Regler om utnyttjande av världshaven, havsrätt
Regler om utnyttjande av internationellt luftrum och rymden, lufträtt och rymdrätt.
Internationell traktaträtt
Regler för lösning av internationella tvister
Regler för internationell samverkan kring terrorism.
Internationell miljörätt
Folkrätten reglerar förhållandet mellan staterna
Områden som omfattas av folkrätten: tex:
Reglerna finns i avtal - så kallade
Traktat eller Konventioner:
Att ratificera ett traktat= godkänna
De mänskliga rättigheterna anses som det viktigaste avtalet!
Ingen stat kan bestämma över en annans stats lagar och bestämmelser. Formellt sett är alla stater jämställda - stora som små.
Hävdar sin etnicitet - inåt och utåt
MAKTRESURSER
ekonomiskt
bojkott
bistånd
ideologiskt
Etniska grupper har inte samma maktresurser - deras maktresurser är främst ideologiska och att de har många medlemmar samt kan väcka sympati

NGOs

ekonomiska resurser
Har kapital, teknologi och organisation som gör att de snabbt kan flytta pengar varor och arbete över gränserna.
Många har större ekomiska resurser än stater
Intresset är lönsamhet
Miljö och mänskliga rättigheter - starkt folkligt stöd
Bra att sprida budskap - skapar opinion
Intresse - deras ideologi.
Makt genom våld
Riktar sig mot samhällets symbolvärden
Makt över informationen, grindvakt (gatekeepers)
Dagordningsmakt
Andra aktörer är beroende av gott anseende i medier.
De kan rapportera om sånt som företag och stater vill skyla över.
Statliga & ickestatliga
- Civilsamhället
Etniska grupper
Religiösa grupper

Kristendom – 2,4 miljarder anhängare
Islam – 1,7 miljarder anhängare
Hinduism – 781 miljoner anhängare
Buddhism – 324 miljoner anhängare
Sikhism – 24 miljoner anhängare
Judendom – 14 miljoner anhängare
Aktörer inom civilsamhället får allt större betydelse för utvecklingen runt om i världen - detta främst genom att modern teknik har gjort kommunikationen enklare och billigare.
Fackföreningar
Think tanks
Mellanstatliga organisationer
Media
GONGO
"falska NGOs" Ofta startade på order av en diktatur för att ge sken av att vara frivillig - men som i själva verket är kontrollerade av statsmakterna
(Government Operated NGO)
ickestatliga organisationer
tex ILO (International Labor Organzation)
Bekämpa arbetslöshet, förbättra arbets- och levnadsvillkor och skydda fackliga fri-och rättigheter
- även kallade tankesmedjor.
- organisationer med ideologisk grund som fungerar som företag som marknadsför vissa åsikter och inställningar.
- ej öppna för alla
tex.
Timbro
Cato Institute
Romklubben
Davosmötet World Economic Forum
geografiskt avgränsat område (Territorialvattnet sträcker sig ca 12 sjömil ut från kusten)
en befolkning
en styrande makt av något slag som också kan ingå avtal med andra stater
erkännande att man utgör en stat
de facto-stat
Havererad stat
Suverän
R2P
(Responsibility to Protect)
Hård & Mjuk MAKT
Med hård makt avses framför allt ekonomisk makt och militär makt. Stor folkmängd, stor ekonomi och militära resurser innebär stort inflytande på den internationella arenan.
Omvärldsberoende
En stats beroende av omvärlden handlar till stor del om handel med varor (80%) och tjänster (20%).
Välstånd
BNP + HDI
Jämlikhet och jämställdhet
Välståndet är ojämt fördelat i världen och ojämlikhet har stor betydelse när vi talar om internationella relationer.

Det finns tydliga samband mellan ojämlikhet och politisk oro och hög kriminalitet
De största handelsnationerna i absoluta tal är USA, Kina och Tyskland.
Men Sverige och Nederländerna är betydligt större om man ser till exportens andel av BNP
http://www.dhl.com/en/about_us/logistics_insights/studies_research/global_connectedness_index/global_connectedness_index_2012/gci_results.html
Global Connectedness Index (Sverige #8 2013)
Hur stor grad ett land är i förbindelse med omvärlden och
hur spridda förbindelserna är
Ej internationellt erkänd med fungerar i praktiken som stat - tex. Norra Cypern, Somaliland, Transnistirien, Nagorno-Karabach, Sydossetien, Abchazien
internationellt erkänd stat men utan fungerande statsapparat. tex. Somalia
Andra stater ska inte lägga sig i andra staters angelägenheter. Genom sin suveränitet har staterna monopol på användingen av våld inom sitt territorium.

FN stadgan ger endast FN möjlighet att ingripa om en stat angriper en annan.
Efter folkmord som i Rwanda och fd Jugoslavien kom medlemsländerna inom FN fram till principen att varje stat har ett ansvar att skydda sina medborgare mot folkmord, krigsförbrytelser, etnisk rensning och brott mot mänskligheten.
Mjuk makt handlar om de värderingar som en stat representerar och som ger möjlighet att exportera sin kultur och lösningsmodellpå politiska problem.
BNP visar produktionen per invånare och används som välfärdsmått. Men det bör kompletteras med HDI (Human Development Index) som också väger in medellivslängd och utbildningssituation.
BNP#1 Qatar
HDI#1 Norge
Ginikoefficient
1= Total ojämlikhet;
En individ har alla inkomster i ett land

0= Perfekt jämlikhet;
Alla har precis lika stor inkomst.
GII
(Gender Inequality Index)
Jämställdhet mellan könen. Indexet baseras på hälsosituationen i samband med barnafödande, kvinnors självbestämmande och kvinnors situation på arbetsmarknaden.

Jämställhet har betydelse för internationell politik eftersom olika syn på jämställhet försvårar de internationella relationerna.
Under 1800-talet då nationalismen blomstrade i Europa så menade man att varje etniska gupp hade rätt till sin egna stat. Sin egna nationalstat. Portugal och Island räknas som "renodlade" nationalstater. Även Sverige och Frankrike räknas som nationalstater trots att vi har etniska minoriteter. Andra stater är mer multietniska.
Nationalstat
Stadsstat
En stad med omgivande landsbygd som är självständig jämtemot andra stater. Historiskt sett är Aten och Sparta exempel. Idag är Singapore ett exempel på stadstat.
Territorialstat
Är detsamma som det vi menar som stat. Ett större område med flera städer t.ex. Sverige.
Imperium
En stat som lagt under sig andra stater. Antikens Rom är ett exempel. Även Sovjetunionen är ett exempel på imperium.
Land kan användas synonymnt - men begreppet är inte lika exakt. Ofta använder man begreppet land när man vill vill inkludera den geografiska och kulturella enheten (inte bara som politisk enhet).
-en grupp som känner en särskild samhörighet med varandra - ofta genom språk, kultur, religion eller utseende. Vanligtvis bildar man familj inom den egna etniska gruppen. Ofta finns en gemensam historia och ett gemensamt "hem" som man från en början kommer ifrån.
Nation- kan betyda stat, men kan även betyda folk, folkgrupp, etnicitet.
organisationer där stater är medlemmar
CSR
Corporate Social Responsibility "hållbart företagande"
Näringslivets engagemang och ansvarstagande för miljö, ekonomi och sociala frågor.
Diskutera olika kriterier på hård respektive mjuk makt och ge exempel på något lands maktresurser
Diskutera; Är det bra om ett land har stort omvärldsberoende jämfört med andra länder?

Skulle det vara bra eller dåligt om det totala omvärldsberoendet ökade?
Diskutera samband mellan fred, välstånd och demokrati
Vad menas med civilsamhälle?
Diskutera fram till olika fundamentalistiska organisationer som inte är av religiöst slag.
Vad är menas med CSR? Ge ett exempel på hur ett multinationellt svenska företag arbetar med CSR.
Beskriv medias makt.

Hur ska en nyhet vara för att få en stor publik enligt Lippman?
Walter Lippman (journalist och författare) hävdade redan 1924 att sådant som väcker känslor och möjliggör identifikation är det som är viktigast för nyhetskonsumenten.
Högt nyhetsvärde;
Litet geografiskt och kulturellt avstånd
Inte för lång tillbaka i tiden
Unika händelser
Kända personer
Nyhetsbilder
"Breivik planerade att halshugga Gro"
G7, G8, G20
Etniska grupper
Katalaner
Gallegos
Vascos
Konflikter
Primära parter: de som strider

Sekundära parter: de som stödjer de stridande

Tredje part: arbetar för konfliktens lösning utan att själv direkt ingå i konflikten. t.ex medlare eller stormakt (FN, USA)
individnivå
aktörsnivå
systemnivå
En annan vanlig indelning av konflikter är i nivåer:
Många av orsakerna på individnivå är resultat av psykologiska egenskaper hos människan. Människor som inte når sina mål eller inte får det de vill ha, kan bli frustrerade vilket i sin tur kan leda till aggressivitet. Vissa kan uppfatta sig själva som goda medan de ser omvärlden som ond och hotfull. Det är beteenden som i sin tur kan överföras på stater.
Individnivå
Ett geografiskt läge med till exempel många grannar eller omtvistade gränser kan bidra till att en väpnad konflikt uppstår.

Att skapa en tydlig yttre fiende kan vara ett sätt för en regim att försöka ena ett land i politisk splittring.

Ett av skälen till att Irak invaderade Kuwait 1990 var ekonomiskt - för att få tillgång till landets olja
Aktörnivå geo- pol- ek
I den amerikanske retoriken framställdes till exempel Vietnamkriget som ett sätt att befria det vietnamesiska folket från kommunismen. Motståndarsidan framställde USA som en hungrig och brutal imperialistmakt och ett hot mot folkens – inte bara vietnamesernas – frigörelse.
Aktörnivå ideologi
Orsaker till krig kan även handla om osäkerheten inför hur andra stater reagerar, vad de har för intentioner och deras militära styrka. Om parterna i en internationell konflikt kände till den verkliga maktbalansen, och därigenom kunde förutse resultatet av ett krig, skulle kriget vara onödigt. Ett problem är förstås att det är svårt att bestämma den sanna maktbalansen på annat sätt än genom ett krig.

Kapprustning: Ett exempel på hur osäkerheten kan öka spänningarna är kapprustningen mellan USA och Sovjetunionen under kalla kriget.
Aktörsnivå - relationer
Det system som staterna befinner sig i kan också fungera som en förklaring till varför det blir krig. Då spelar det teoretiska perspektivet stor roll. De så kallade realisterna menar till exempel att eftersom det internationella systemet är anarkiskt (utan regler och överordnad makt) och består av suveräna stater, så är krig mellan stater oundvikligt.

Liberalismen däremot anser att det är de inre förhållandena i stater som leder till krig, även internationellt. Enligt liberalismen leder samarbetet i det internationella systemet till att risken för krig minskar och att demokratiska stater så långt som möjligt försöker undvika krig med varandra.

Tankar om maktbalans, terrorbalans och hegemoni tillhör också systemnivån. Om maktbalansen rubbas, eller om terrorbalansen eller hegemonin upphör, ökar risken för krig.
Systemnivå
Skottar
Romer
Samer
Kurder
Tibetaner
Mono- Bi- Multipolära system
Monopolitiskt
Bipolärt system
Multipolärt system
När en stormakt dominerar stora delar av världen. Man brukar säga att den dominerande staten i ett monopolärt system har hegemoni, ett begrepp som betyder överhöghet, ledarställning.
Bipolära system kännetecknas av två dominerande stormakter. Ofta leder ett sådant system till att mindre stater allierar sig med någon av de större. Ett typiskt bipolärt system rådde under ”kalla kriget” från andra världskrigets slut till Sovjetimperiets sammanbrott 1990. USA med försvarsalliansen Nato och Sovjetunionen med försvarsalliansen Warszawapakten var de två polerna kring vilka den internationella politiken kretsade.

Multipolära system kännetecknas av ett flertal ganska jämnstarka större makter. Multipolära system kan på så vis övergå till bipolära system. Detta skedde exempelvis i Europa före första världskriget med bildandet av ententen och trippelalliansen.

Efter kalla kriget har USA betraktats som den enda kvarvarande stormakten. Man talar om USA:s hegemoni. Beskrivningen haltar dock då Ryssland militärt sett fortfarande är en stormakt, och då Kina såväl militärt som ekonomiskt växer.

Teoretiska
perspektiv
Realistiska
perspektivet
Makt och säkerhet
Staters och andra aktörers utgångspunkter är säkerhet, makt och kampen om ekonomiska resurser såsom territorier, råvaror och marknader. För att skydda sig försöker stater öka sin säkerhet och välstånd - genom militär agression eller gå med i allianser eller förhålla sig neutral (beror på säkerhetspolitiken).

Pacifistens dilemma...

Mellanstatliga organisationer funkar inte
Realister är skeptiska till mellanstatliga organisationers möjlighet att avstyra krig och lösa konflikter. Det är ju trots allt staterna som är aktörerna i de mellanstatliga organisationerna och överstatligheten är begränsad. Mellanstatliga organisationer ses mer som en staternas spelplan, inte som en garanti för fred.

Maktbalans
Tankar kring maktbalans spelar stor roll. En aggressiv stormakt kan nämligen avstå från frestelsen att angripa mindre stater genom att dessa bildar allianser och försöker väga upp stormaktens övertag.
Liberalistiska
perspektivet
Samarbete

Det är genom samarbete, förhandlingar och diplomati, genom mellanstatliga organisationer som FN och WTO, och genom folkrätt, som världen blir fredligare.

Diffus ömsesidighet

Med gemensamma militärövningar och insyn i varandras militära resurser minskar rädslan för att motståndaren ska anfalla. Förtroendet ökar. Ett exempel på ett sådant samarbete är nedrustningsavtal, gemensamma militära övningar och ömsesidiga militära inspektioner av vapen och militära anläggningar. Dessa syftar ytterst till att skapa förtroende och bryta pacifistens dilemma så att man vågar lita på sin motpart.

Krig beror enligt det liberala perspektivet ytterst på missnöje, missförstånd, slutenhet, dålig diplomati och inte minst diktatur. Många angreppskrig kan förklaras just genom att en diktatur gjort det möjligt för vissa grupper i samhället, med en hatisk inställning till omvärlden, att få makt. Genom demokrati kommer samarbete att bli grunden för internationell politik. Två demokratier har hittills aldrig krigat med varandra (förutom militärkuppen i Chile - som dock stöddes av USAs underrättelsetjänst CIA).
Konstruktivistiska
perspektivet
Staten och dess agerande är en konstruktion utifrån de idéer och normer som finns i staten. Beslut baseras på att aktören har en självbild och en bild hos omgivningen som den vill leva upp till.

Staten agerar således för att manifestera sig själv, t ex som
stormakt,
demokratins vän,
de fattigas vän,
representant för en religion,

..eller vad det nu kan vara. Utifrån denna självbild skapas utrikespolitiken.

Vad staten, eller för den delen politikerna, tror att andra förväntar sig att man ska göra spelar alltså stor roll. Den bild man vill ge av sig själv utåt mot omvärlden, liksom inåt, är avgörande.
Ett anarkiskt system?
Den socialistiske ideologen Karl Marx var i första hand inte inriktad på internationella relationer utan snarare på samhället i sig, betraktat som en helhet.
Marx menade att i industrisamhället var den styrande ordningen i det kapitalistiska systemet. Staten var bara ett av kapitalisternas vapen för att utnyttja arbetarklassen.
eller en styrande världsordning?
Marxism
Beroendeskolan
Centrum - periferi: den rika världen (centrum) suger ut den fattiga världen (periferi)- Nykolonialism

Landgrabbing kan ses som ex.

Feminism
Styrande strukturer underordnar kvinnor gentemot män.

De strukturer som förtrycker kvinnor och som även gör att män förväntas bete sig på ett visst sätt påverkar hela samhället, också den internationella politiken.

De flesta diktatorer är män i starkt patriarkala miljöer. Feminism blir således också en viktig del i kampen för demokrati och demokrati är i sin tur en viktig väg för att undvika krig.
World System Theory
Immanuel Wallerstein
IR: vilket/ vilka perspektiv på internationella arenan tror ni att följande aktörer har: Sök information och diskutera!
Sverige
Al Qaida
Costa Rica
Amnesty International
Bolivia
Ryssland
NATO
USA
Relation välstånd och barnafödande
Statsgränser kan vara mycket komplicerade!
Skillnaden är stor mellan statligt styrelskeskick och den internationella systemet
Hur ser det ut i Sverige?
Sök hushållens ekonomi - inkomster och inkomstfördelning på SCB
på internationella relationer
samtliga utgår ifrån att värlssystemet är anarkiskt - dvs staterna kämpar städigt för sin överlevnad
Vanliga
Full transcript