Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

INTERNATIONELLA RELATIONER

OLIKA PERSPEKTIV
by

Jonas Otz

on 12 September 2013

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of INTERNATIONELLA RELATIONER

Marxismen har hittils haft fel i sina förutsägelser, t ex kapitalismens fall.
Varför uppstår krig mellan socialistiska länder?
Svårigheter att formulera en klassanalys för samhällen i postindustriella samhällen.

Kritik mot perspektivet
Den klass som kontrollerar produktionsmedlen kontrollerar även staten
Härskande klassens intressen styr
Staten en arena för klasskamp
Staten är inte neutral, styrkeförhållandet mellan olika klasser bestämmer statens roll
Marxistiskt perspektiv
Kritiker till feminismen menar att teoribildningar om internationella relationer inte ska fokusera på individer och deras relationer. Teorierna ska istället fokusera på det globala systemet och det inflytande som strukturer har på kollektiva aktörer som stater.
En annan kritik menar att utgångspunkten, att kön spelar roll, aldrig kan falsifieras. Om man utgår i sin analys från att kön spelar roll så kommer kön att spela en roll i resultaten. Könets betydelse har snarare en tendens att överbetonas.
Kritiker menar även att uppdelningen och generaliseringen runt män och kvinnor som homogena grupper är alldeles för grov. Det finns enorma skillnader-
Kritik mot perspektivet
Exploaterande beroendeförhållande mellan centrum och periferi, nord och syd.
Feministerna menar att marxisterna har missat att de främsta förlorarna är kvinnor i de fattiga länder medan de främsta vinnarna är män i de rikare länderna.
Kvinnor har en undanskymd roll i samband med internationella konflikter. Det är främst män som går ut i krig medan kvinnor istället utför diverse stödjande funktioner. Varför?
Diskriminerande lagstiftning?
Män är av naturen mer krigiska?
”Könad” militarism är inbyggd i konstruktionen av stater?
Att säkra statens fortlevnad, det görs av män; militären kan prioriteras ?
Gender/Feminism
Både realismen och liberalismen har bortsett från kön som analytisk kategori
De finns olika feministiska inriktningar; alla försöker förstå maktrelationer mellan könen och hur det ”kvinnliga” och ”manliga” konstrueras.
Hävdar att det beteenden och egenskaper som
förknippas med manligt och kvinnligt inte är jämbördigt; ”manliga” egenskaper värderas konsekvent högre.
Övriga teorier analyserar männens politiska vardag, tar inte med kvinnors perspektiv
Uppdelning i olika analysnivåer (individ, stat, och system), kopplingar har dock inte gjorts mellan dessa nivåer vilket
kan förklara beroendeförhållanden, underordning, och exploatering.
Gender/Feminism
(Kön=det biologiska. Gender=det sociala/kulturella).
Som teoretiskt analysverktyg relativt nytt
Kön är en fundamental samhällelig struktureringsprincip som påverka det privata och offentliga livet.
Alla typer av sociala relationer påverkas av denna struktureringsprincip, vilket tidigare teorier har missat att uppmärksamma.
Finns en könsmaktsordning där män är strukturellt överordnade;
Könens isärhållande
Mannen är norm
Gender/Feminism
Var är aktörerna?
Är allt predestinerat/förutbestämt?
Blandar ihop social verklighet(föreställningar) med materiell (vapen) verklighet!
Kritik mot perspektivet
Konstruktivismen
Samhällen bygger ofta på olika former av sociala normer som styr;
samspelet mellan individer, så kallade informella institutioner. (Hur man skakar hand, hur man står i kö, o.s.v.)
Språk inte enbart ett kommunikationsmedel, det är även en maktfaktor eftersom språket kan kategorisera, fördöma och legitimera
”Vi och dom”-perspektiv
Gränser och staters suveränitet bygger exempelvis enbart på sociala strukturer
Konstruktivismen
Identitet, etnicitet, kultur, språk och idéer som sociala konstruktioner
Formas när människor interagerar
Fenomen som utvecklas under lång tid
Aktörers identitet och intressen är inte givna
En stat kan ha olika intressen i olika sammanhang
Nationell identitet formas genom ett socialt samspel
Konstruktivismen
Deterministiskt
Försvar för ”status quo”, kalla krigets makt- och terrorbalans
Framväxten av internationella institutioner och normer?
Varför slutade kalla kriget?
Kritik mot perspektivet
Unipolära system
Endast en stormakt
Andra stater vill underminera stormaktens position
Ingen naturlig kraft som samlar länderna i läger
Mindre stabilt system
Realismen
Multipolära system
Tre eller flera stormakter
Svårare uppnå maktbalans
Mindre stabilt
Bipolära system
Endast två stormakter
Övriga länder kopplade till dessa
Enkelt att uppnå maktbalans
Mest stabilt
Realismen
Stater litar inte på varandra
kapprustning bevis på det
Intressekonflikter på den internationella arenan
Den dubbla moraliteten
en för individen
en för staten
Ledare för stater tänker i termer av intresse, som definieras som makt
Det finns ingen universell moral. Den ena statens moral är inte nödvändigtvis den andra statens moral
Skeptisk syn på mänskliga relationer
Världen för vad den är, inte vad den borde vara
Anarki råder på den internationella arenan
Realismen
TEORI FÖR OCH AV VÄST:
Den globala handeln; inte jämförbara fördelar globalt
Löser inte underutveckling
KULTURELL IMPERIALISM:
Bygger på en västerländsk samhällsmodell
Bygger på västerländska värderingar
Kritik mot perspektivet
Orsaker till krig
Skev internationell maktbalans
Odemokratiska stater
Imperialism, leder till motstånd
Lösningar
Kollektiv säkerhet; global ordning, handel m m
Intervention (”responsibility to protect”)
ELLER
Suveränitet (inte lägga sig i)
Liberalistiskt perspektiv
Anarki råder på internationella arenan
Ingen överhet
Inte kaos
Samarbete, normtillväxt och kommunikation
Ekonomiskt, miljömässigt och folkrättsligt samarbete = interdependens
Inrikespolitik påverkar utrikespolitik=
”demokratier krigar inte med varandra”
Liberalistiskt perspektiv
Intresseharmoni
Wilson och NF
Frihandel och samarbete
Optimistisk människosyn
Framstegstro
Institutioner och regelverk
Många aktörer
Gemensamma mål
Liberalistiskt perspektiv
OLIKA PERSPEKTIV

INTERNATIONELLA RELATIONER

Klasskamp mellan olika sociala klasser.
Strukturella ojämlikheter
Internationella relationer - samma struktur och klasskamp.
Det kapitalistiska systemet har lett till obalans
Klasskampen står mellan den rika och den fattiga världen
All politik, nationell som internationell, bör förstås som en klasskamp.
Marxistiskt perspektiv
Vilken identitet har staten?
STORMAKT! EU-medlem! Diktatur!
Lämplighetslogik=
stater styrs av normer
och idéer i t ex FN
Vi konstruerar vår verklighet
USA:s krig mot terrorism, t ex.
Konstruktivismen
Staterna viktigaste aktören
Internationella organisationer speglar staters intressen
Stater strävar efter säkerhet
Staters intresse är fortlevnad
Finns ingen ”världsregering”
Inga internationella institutioner och regelverk som fungerar
Realismen
Människor är rationella varelser
Liberalistiskt perspektiv
Internationellt samhälle är möjligt
Sociala institutioner återspegla denna rationalitet
Realismen
Konstruktivism
Full transcript