Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Medeltiden i Europa och Mellanöstern

No description
by

Jonny Unga

on 11 December 2012

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Medeltiden i Europa och Mellanöstern

Romarrikets fall: Romarriket på sin höjdpunkt •Gradvis sönderfall, att olika faktorer verkande söndrande och malande och att riket till slut vittrade sönder:
kristendomen
grundläggande systemfel
dålig kontroll över ekonomin
överkomplicerat samhälle (ekonomiskt, socialt och politiskt)
ständiga inbördes strider •Monokausala orsaker, d.v.s. av en huvudsaklig orsak:
hästskon
miljöförstöring
över- exploatering av gruvor Katastrofal kollaps, en plötslig och snabb undergång:
Flera faktorer tillsammans verkade förstärkande utav varandra, exempelvis:
utländska invasioner (hunner, vandaler m.fl. se bild 25)
politiskt instabilitet
minskade skatteinkomster •Förändringshypoteser: att riket inte gick under utan förändrades med tiden.
Utländska erövrare ville inte förinta Rom, de ville vara en del utav det. Alltså en övergång från Antiken in i Medeltiden som en kontinuitet och inte som ett brott. Västroms fall 476 signalerar epokens början och upptäckten av den nya världen 1492 avslutar epoken Medeltiden 500-1500 e.Kr. •Språket – Latinet (spanska, franska, italienska)
•Latin som lever kvar som vetenskapligt och medicinskt språk; medicin, zoologi, botanik
•Lag och rätt – vårt rättssystem, alla medborgare är lika under lagen
•Byråkratin – organisera samhället
•Skatteindrivningen
•Vägarna
•Arkitektur – valvslagning, akvedukter, viadukter m.m.
•VERSALER – stora bokstäver Arvet efter Rom: * Den romerska centralmakten försvann = politisk decentralisering
* Vägnätet vittrade bort
* Pengaekonomin ersattes av naturahushållning (viktigt för den politiska makten)
* Handeln minskade i omfattning Europeisk nedgång:
de mörka århundradena 400-800 eller 500-1000 Frankernas rike Feodalismen Grundas av profeten Muhammed under 600-talet
Följer i samma monoteistiska tradition som kristendomen och judendomen
Sprids med en rasande fart under 600-talet och frammåt in i 800-talet Islam Bysans och det persiska riket är försvagade av ständiga strider
Religionen verkar samlande och enande för de arabiska stammarna
Ses som befriare hos vissa (Ex. Egypten)
Religionen är populär hos de erövrade folken
Religiös tolerans mot "bokens folk"; kristna, judar och zoroastrier
Militär makt Islams utbredning Det muslimska kalifatet Abu Bakr blev den första kalifen, Muhammeds ställföreträdare
Tidig politisk splittring mellan de som ville välja kalif och de som menade att titeln skulle gå i arv inom Muhammeds släkt
Denna splittring blev med tiden de två största religiösa inriktningarna inom Islam: Shiia och Sunni 313 610-632 (cc) image by jantik on Flickr Konstantin den helige tillåter kristendomen inom romarrikets 375 391 395 455 476 732 768-814 Antiken Medeltiden Tidigmodern tid Det medeltida samhället var indelat i tre huvudsakliga grupper:
De som strider (adeln)
Besitter den politiska makten
Krig ett adligt privilegium
Inkomst från mark är idealet, inkomst från pengar är skamligt
De som ber (präster, munkar och nunnor)
Hög andel läs- och skrivkunniga
Andlig makt över medeltidens människor (exkommunicering)
De som arbetar (framförallt bönder)
Hårt liv (sjukdom, skatt, svält och krig)
Bygden är bondens hela värld
Manlig/kvinnlig
Patriarkalt samhälle - mannen är släktens ansikte utåt
Kvinnans roll är sköta familjen
Homosexualitet ses som en synd som bestraffas med grova kroppsstraff Vardagslivet Senantiken Äldre medeltid Högmedeltid Renässans/senmedeltid 793 1054 1066 1095-99 1215 1347-52 1415 1453 1492 Hunnerna anländer till Svarta Havet Kristendomen blir statsreligion i romarriket Tidslinje över senantiken och medeltiden Romarriket delas i Västrom och Östrom Vandalerna plundrar Rom Västroms siste kejsare,
Romulus Augustulus abdikerar Muhammed predikar
och Islam föds Slaget vid Poitiers i Frankrike Karl den stores regeringstid Klostret vid Lindesfarne plundras av vikingar Schismen mellan den katolska kyrkan
och den ortodoxa kyrkan Slaget vid Hastings Första korståget (korstågstiden 1095–1291) Magna Carta instiftas av kung John av England Digerdöden härjar Europa Slaget vid Azincourt, Frankrike Konstantinopel faller för
de Ossomanska turkarna Christopher Columbus
upptäcker Amerika 600-750-talen
Hade sitt säte i Syrien (Damaskus)
Störtades från makten av den Abbasidiska dynastin
Flyttade sitt huvudsäte till Spanien, Cordoba
Kalifatet i Cordoba kännetecknades av politisk och religiös tolerans; kristna och judar fick behålla sin tro i fred
Var ett riktigt mångkulturellt samhälle där konst, vetenskap, handel, religion och kultur kunde flöda relativt fritt Umayyadiska dynastin 762-1258 e.Kr.
Huvudsäte i Bagdad
Muslimsk guldålder mellan 762 till 900-tal: konst, vetenskap, filosofi, kultur, poesi, läkekonst, m.m.
Tusen och en natt
Algebra
Läkekonst - Ibn Sina (Avicenna i väst)
Astronomi - Al-Battina
Grekiska författare och filosofer översätts till arabiska Abbasidiska dynastin Muslimsk majoritetskultur
Bokens folk: judar, kristna och zorastrister åtnjöt särskilt skydd mot att de betalade skatt
Förtryck och förföljelse mindre vanligt än i Europa, men kunde förekomma ändå
Stort kulturellt utbyte mellan Asien, Afrika och bitvis Europa
Slavsamhälle; slavar togs från "krigets land" d.v.s. icke-muslimska länder
Homosexualitet accepterat, inom adeln och om det "sköttes snyggt" Vardagsliv Korstågen Korsfararstaterna Påve Urban II håller brandtal i Clermont, södra Frankrike
Till skydd för kristna pilgrimmer
Hjälpa de kristna bröderna i Bysans (Östrom)
"Deus vult" - Gud vill det!
Karriärsmöjlighet för riddare
Fromhetsideal, att få syndernas förlåtelse
Jerusalem erövras 1099 Första korståget 1095 Utbyte av idéer, tankar, upptäckter och vetenskap
"Vitamininjektion" för den europeiska renässansen
Blir tillsammans med den europeiska imperialismen under 1800-talet en källa till bitterhet och fientlighet under 1900- och 2000-talen i den muslimska världen Arvet efter korstågen Sverige & Norden Börjar med plundringen av klostret vid Lindisfarne på Irland 793
Havsburen expansion av friägande bönder/krigare
Unik skeppskonstruktion bakom framgången
Expeditionerna var både fredliga och krigiska
Svag kungamakt (icke-existerande)
Lojalitet till klan och släkt
Etablerade kontakter med Grönland, Island, Nordamerika, Engelska öarna, Frankrike Medelhavet, Ryssland och Konstantinopel
Slavsamhälle, trälar
Kvinnan hade en stark position; nycklarna till gården, bestämde allt när maken var borta
Germanska gudar i nordisk tappning; Odin, Tor, Tyr, Frej m.fl. Vikingarna 800-1050 e.Kr. Kungamakten stärks efter att vikingatiden är över
Olof Skötkonung, antagligen "Sveriges" första kung
Skatt börjar samlas in
De första lagarna instiftas
Borgar och slott byggs för första gången för att stärka kungen/adelns makt över landskapet
Kungarna fortfarande väldigt svaga (jämför med 1500-talet)
Den tyska Hansan ersätter vikingarnas position i att dominera handeln på Östersjön Folkungatiden 1250-1389 Politisk union mellan de nordiska länderna Danmark, Sverige och Norge
Drottning Margareta av Danmark blir unionens ledare 1397-1412
Var ett svar på den tyska Hansans makt över Östersjön
Handelskrig mellan unionen och Hansan förs genom tullar, skatter och blockader
Strider inom Sverige för och mot unionen (ekonomiska motiv)
Unionstiden slutar efter blodigt krig mellan Danmark och Sverige på 1520-talet
Gustav Vasa väljs till Sveriges kung 1523 i Strängnäs Kalmarunionen 1397-1520 Gustav Vasa 1496(?)-1560
Bröt Sverige fritt från Danmark efter krig mot Kristian II
Blir vald till riksförståndare 1521
Blir krönt till kung 1523
Stärker kungamakten i Sverige:
Sverige som arvkungarike
Reformationen, gör Sverige protestantiskt Gustav Vasa Vikingarnas expansioner ca 1000 f.Kr. ca 500 f.Kr. ca år 1 Romarriket Från 509 f.Kr. till 31 f.kr.
Panisk rädsla för kungar
EJ demokrati, är i högre grad oligarki
Försvinner i.o.m. kejsartiden
Viktigt influens i dag i t.ex. USA Romerska republiken Från 31 f.Kr. till 476 e.Kr.
Prinipatet 31 f.Kr.- ca 284 e.Kr.
Kejsaren som förste medborgare
Senaten fortfarande officiellt som styrande organ
Pax Romana, romersk fred
Romersk guldålder
Dominatet 285 e.Kr.-476 e.Kr.
Kejsaren öppet som härskare
Kejsaren som gudomlig, stor påverkan på europeiska kungahusen under senkommande perioder
Roms delning i Väst- och Östrom 395 e.Kr.
Kyrkomötet vid Nicea 325 e.Kr.
Sista kejsaren av Västrom abdikerar 476 e.Kr. Romerska kejsardömet 100 f.Kr.-44 f.Kr.
Romersk politiker, general och författare
Efter det romerska inbördeskriget uppropar han sig själv till diktator
Mördas 44 f.Kr.
Hans son Augustus tar upp striden med sin faders mördare och inför kejsardömmet i romarriket Julius Caesar Slavsamhälle
Klinetförhållande mellan patricier och plejeber
Patriarkalt samhälle
Friare syn på sexualitet än under medeltiden (ingen distinktion mellan hetro- och homosexualitet)
Religionsfrihet så länge kejsaren ärades; problem för judar och kristna Romerskt vardagsliv Delning av det romerska riket av kejsar Diocletianus
Konstantin den helige gör Konstatinopel till rikets huvudstad 330 e.Kr.
Riket består ända fram till de osmanska turkarna erövring 1453
Överlever korståg och krigiska grannar, men försvagas ständigt under medeltiden
Delning av Öst- och västeuropa som hänger kvar än i dag (jämför med schismen 1054 och kalla kriget 1945-91) Östrom, Bysans Kraftiga influenser från den grekiska och etruskiska kulturerna:
Byggnadskonst
Kultur
Hellenismen (se Grekland)
Geografiska läget, tillgång till havshamn, centralt beläget i Medelhavet
Inga mäktiga fiender i närområdet (exempelvis Egypten, Persien)
Republiken
Maktfördelning inom politiken
Karriärsmöjlighet genom krigsföring
Medborgarrätten - attraktivt för erövrade folk
Stark och mäktig militär både till lands och till havs Romarrikets framgångsfaktorer Europa som ledande maktfaktor i hela världen Världen ca 1550 e.Kr. Motiv
Gynnsam handel med Asien (Indien och Kina)
Kyrkan ville sprida kristendomen
Europas kungar ville dra in skatt och utöka sina riken
Det Osmanska riket dominerade landvägen
Tekniska förutsättningar
Karavellen (oceangående skepp)
Kartritartekniken (boktryckarkonsten)
Roder
Kompass
Nya segel
Krutet (européerna skjuter bort andra havseglande folk)
Starkare kungamakt (agerar som drivkraft) Europa dominerar haven och världen Under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet seglar européerna ut över världshaven Afrika - landorienterad handel med lite kust
Muslimska världen - redan i kontroll över Sidenvägen, landorienterad handel, fanns inget behov
Kina - fiender från fastlandet, genomförde kostsamma expeditioner utan större vinst = ingen egentlig anledning Varför gjorde ingen annan det? För Europa
Handeln skapade rika inkomster för Europas kungahus och skapade en ny rik köpmannaklass
Merkantilism/handelskapitalism
Européer flyttade till kolonierna
Befäste Europas kontroll över världshaven, handeln och kolonier på andra kontinenter
Kontroll över handel och kolonier blev en ny källa till konflikter inom Europa
För Asien
Växande europeisk kontroll över handel, hamnar och sedan över territorier
För Afrika
Europeiska handelsstationer längs med kusten har i sig liten effekt
Den redan etablerade slavhandeln skjuter i höjden.
Vinnare (Ashanti och Dahomey) och förlorare (krigisk slavjakt och förlorad arbetskraft
För Amerika
90 % av ursprungsbefolkningen dör av sjukdomar, som slavar och som resultat av européernas våld Konsekvenser Kungen Vasaller Undervasaller Bönder Land Arbete, säkerhet (land) Beskydd Yersinia pestis
Fruktansvärt smittsam infektionssjukdom
Spreds via löss via andra människor och däggdjur som råttor
Dödade av ca 30% av Europas befolkning mellan 1347-52 Digerdöden Spridning och dess orsaker Symtomen kan delas in i tre huvudgrupper
Böldpest: inkubationstid på 2-6 dagar, feber, orkeslösthet, blodiga bölder på hals, under armhålor och vid ljumskar. Dödlighet på ca 50-60 %
Lungpest: Kortare inkubationstid, feber, blodig hosta, lungsvikt. Dödlighet på 100% (även med modern sjukhusvård)
Blodpest: Kort inkubationstid, feber, delirium, organsvikt, blodsstörtning. Dödlighet på 100% (även med modern sjukhusvård) Huvudsakliga symtom Sjukdomen hade sitt ursprung i Asien
Kommer till Europa och Mellanöstern via handelsvägar
Når Europa via handelshamnen Kaffa vid Svarta havet 1347
Sprids i huvudsak via loppor (Xenopsylla cheopsis)
Sprids över Europa via havet och även land
Handelsresande och pestflyktingar sprider sjukdomen Pestloppan (Xenopsylla cheopsis) med
av Y Pestis svullet mag- och tarmsystem
(det mörka fälten på kroppen) Svartråttan, huvudsakligt värddjur för pestloppan Modernt fall av böldpest, observera bölderna i patientens ljumskar Medeltida illustration av Digerdödens offer Kungliga enväldet Under slutet av medeltiden och under början av den tidigmoderna tiden stärks kungamakten över samhället:
Effektivare skatteinsamling
Utvecklandet av en effektivare byråkrati
Riddarna förlorade sitt värde på slagfältet: pikar, pilbågar och armborst men framförallt KRUTET
Pengar återintroduceras som betalningmedel (kungen behöver inte längre ge bort mark)
Självstärkande process, de enskilda delarna verkar växelvis förstärkande av de andra vilket skyndar på processen i stort Olika resultat av processen Kyrkan och adeln segrade. Resultat: permanent försvagad kungamakt och decentraliserad statsmakt. Exempel: kungariket Polen-Litauen
Kungen segrade. Resultat: enväldig kungamakt, där kyrkan och adelns makt kraftigt försvagades. Exempel: Frankrike och Sverige
Ingen segrade. Resultat: kompromiss mellan kungen, adeln och kyrkan. Central byråkrati utan enväldigt styre. Exempel: England och Nederländerna Lojalitet,
soldater Väpnad
tjänst Skatt Jerusalems fall 1099
Full transcript