Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Satsdelar

No description
by

Maria Åslund

on 12 March 2015

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Satsdelar

Från fonem till text
fonem bildar ljud
ljud bildar morfem
morfem bildar ord
ord bildar fraser
fraser bildar satsdelar
satsdelar bildar satser
satser bildar meningar
meningar bildar texter

En sats = En ordkombination som innehåller (minst) ett
subjekt
och ett
predikat
.

Vad är
subjekt
och
predikat
?

- Satsdelar!






Satsdelar
Subjekt (s)
Predikat (p)
Objekt
Predikativ (pred)
Adverbial(adv)
Attribut (att)
Agent (ag)
Predikatet är alltid ett verb. Predikatet talar alltså om vad som händer i satsen eller vad någon gör. Besvarar frågan: Vad är det som händer?




Exempel:
Polisen haffar fortkörare.
Den välkända racerföraren dog igår.
Talar om vem, vad, vilka som gör något. Det svarar på frågorna: Vem? Vad? Vilka?
Busschauffören backade försiktigt in i garaget.
Exempel:
Med ens tystnade klassen.
Glas och tallrikar behövs till festen.
formellt subjekt (f s)
och
egentligt subjekt (eg s)

Det formella subjektet är alltid ordet det. Det formella subjektet kan tas bort utan att innehållet förändras:
Det behövs tallrikar och glas till festen.
Tallrikar och glas behövs till festen.
En del satser har två subjekt:
f s
eg s
eg s
Det finns två slags objekt:
Objekt = Om predikatet är det som händer och subjektet är den som utför predikathandlingen, så är objektet den/det som utsätts för subjektets predikatshandlingar.
Vad?!
Exempel:
Tina spelar hockey.
Predikatsfrågan: Vad händer? Någon spelar.
Subjektsfrågan: Vem spelar? Tina.
Objektsfrågan: Vad spelar Tina? "Hockey" är objekt.
direkt objekt (dO)

som du får fram genom att fråga: Vad/vem/vilka +predikatet +subjektet:

Alla spelade dataspelet.
dO
Lotta drömde sin värsta mardröm.
dO
s
p
s
p
Kungen såg han på TV.
dO
p
s
indirekt objekt (idO), vissa verb kan ha två objekt,

som du får fram genom att fråga: Åt/för/till/från vem eller vilka + resten av satsen:
Kocken visade henne köket.
s
p
idO
dO
Tomten gav alla barn julklappar.
s
p
idO
dO
dO= vad visade kocken?
idO= för vem visade kocken köket?
dO=vad gav tomten?
idO= till vem gav tomten julklappar?
Vissa verb är så innehållstomma att de behöver kompletteras för att satsen ska få någon betydelse. Oftas kompletterar man med ett objekt men i vissa fall kan verbet bara följas av ett s.k. predikativ.
Predikativ är alltså en obligatoriskt komplement till vissa verb. T.ex. vara, bliva, heta, kallas, se ut, tyckas, verka m. fl. Predikativet relaterar en egenskap till satsens subjekt eller objekt.
Prinsen heter Hamlet.
pred.
Alla blev glada.
pred.
Adverbial finns av olika slag:
tidsadverbial som svarar på frågorna: När? Hur länge Hur ofta?
I kväll reser jag.
rumsadverbial som svara på frågorna: Var? Vart? Varifrån?
Vi möts som vanligt utanför skolan.
sättsadverbial som svarar på frågorna: Hur? På vilket sätt?
Hästen sprang fort.
måttsadverbial som svarar på frågorna: Hur långt? Hur mycket?
Elefanten äter 150kg varje dag.
orsaksadverbial som svarar på frågorna: Varför? Av vilken orsak?
Hon grät av glädje.
satsadverbial som bestämmer en hel sats.
Hon jobbar inte/sannolikt/absolut idag.
Attribut är en bestämning till ett substantiv och kan bestå av ett eller flera ord.
Mor ror.
Modern i den glittriga klänningen ror båten.
s
Skillnaden på ordklass och satsdelar
En ordklass är en grupp ord, som används och fungerar på samma sätt och därför tillhör samma grupp. Man kan säga vilken ordklass ett ord tillhör genom att se och känna till ordet. Ex. "hoppa" är alltid ett verb. "Anna" är alltid ett substantiv (egennamn)

När du sedan använder orden i kommunikationer bildar du olika enheter som kallas satsdelar.

En satsdel kan bestå av flera ord från olika ordklasser.

Det är först när du använder ordet i satsen som du kan se vilken satsdel det kommer att tillhöra.
Exempel:

Maria hoppar.
s
Läraren heter Maria.
pred.
Satser och meningar
Hunden skäller som en vilding, jag flyr nedför gatan, jag trodde att kusten var klar, alla mina värsta förväntningar infriades, hunden kommer efter mig.
Satserna fogas samman:
Detta kallas satsradning och är inte ok!
Hur undviker man satsradning?
Sätt punkt istället för kommatecken. Men då blir texten enformig.
Foga ihop satserna två och två med:
konjunktioner
(samordnare/bindeord)eller
subjunktioner
(underodnare/fogeord)
Det bästa är om du kan variera meningslängden. Ibland sätter du punkt efter en sats och ibland fogar du ihop satser till längre meningar.
Hunden skäller som en vilding och jag flyr nedför gatan. Jag trodde att kusten var klar men alla mina värsta misstankar infriades då hunden kommer efter mig.
Huvudsatser och bisatser
Kan du skilja mellan huvudsatser och bisatser har du receptet till en framgångsrik meningsbyggnad.
Huvudsats
En huvudsats kan stå för sig själv och bilda en mening.
Exempel:

Vakten kommer. Hunden ryter. Jag flyr.
s
s
s
p
p
p
En bisats kan, oftast, inte stå ensam eftersom det är en del av en större helhet.
BISATSER
Exempel:
Som är sju år gammal
Om du älskar mig
Att det regnar
Erik, som är sju år gammal, går till skolan varje dag.
Du lämnar mig inte, om du älskar mig.
Han sade att det regnar.
Bisatser inleds med subjunktioner/bisatsinledare.

Sk. "fogeord": eftersom, att, därför att, fastän, trots att, när, medan, tills, innan, om m.fl.
Hur känner man igen en bisats?
En bisats kan, oftast, inte stå ensam eftersom det är en del av en större helhet.
De inleds med ett fogeord en sk. subjunktion (att, om, eftersom, även om, medan m.fl)
BIFF-regeln = i Bisats kommer Inte Före Första predikatsdelen.
Du lämnar mig inte, om du älskar mig.
Du lämnar mig inte, om du älskar inte mig.
Du lämnar mig inte, om du inte älskar mig.
Hon blir glad när vi kommer hem.
när vi kommer inte hem
En bisats kan ha ett ensamt supinum: "Jag vet att du har väntat på mig"
Satser och/eller meningar?
Grafisk mening = Börjar med versal och slutar med punkt, frågetecken eller utropstecken.
Maria hoppar längst i hela klassen.
En grammatisk mening = Består av en huvudsats (med ev. tillägg). En huvudsats fungerar oftast som en självständig enhet.
Äsch!
Jag äter godis.
En bisats = Fungerar oftast som en del av en större helhet, som ett tillägg till huvudsatsen.
Jag äter godis fast det inte är lördag än.
De/dem eller de?
De/dem = pronomen
De = subjektsform




Dem = objektsform
Tomten gav alla barn julklappar
Glas och tallrikar behövs till festen
De behövs till festen
Tomten gav dem julklappar
De = bestämd artikel,
Han tog med sig de gula skorna när han gick.
som beskriver att substantivet
är i bestämd form.
TEST
D..... gick hem till d........
Det var en solig dag när d...... plötsligt fick höra att d.....döda människorna återuppstått och var på väg hem till d....
Nu skriver du en kort berättelse med de/dem och de!
Hur ska jag kunna komma ihåg detta?!
Två tips:
1. Ersätt med en annan subjekts-eller objektsform
2. Ta vägen över engelskan och testa.
Dom träffade dom i dom nya lokalerna.
hon/han/jag = subjekt = de
henne/honom/mig= objekt = dem
they = de (subjekt)
them = dem (objekt)
Agent 007 fångade boven
Aktiv sats:
Passiv sats:
s
p
do
s
p
agent
Boven fångades av agent 007
I en aktiv sats är subjektet den som utför handlingen.
I en passiv sats är subjektet inte aktivt utan utsätts för en handling av en agent.

Anna och Långa farbrorn stängde dörren
s
p
do
-----------> ?
Planen är att åka iväg före mormors ankomst.
Vad är då skillnaden mellan mening och sats?
En mening såväl som en sats är en samling ord, som du använder när du kommunicerar.
En mening måste alltid uttrycka en fullständig kommunikation. En sats däremot kan behöva ytterligare en eller flera satser för att ge en klar bild över vad kommunikationen handlar om.
Det är bra. h-sats och mening
Per ror och Pia solar h-sats + h-sats ---> mening
När man är glad, går allt bra. bisats +h-sats ---> mening

När man är glad bisats men inte mening
Spring! Jag! Oj! Tre meningar men inte satser

Vakten kommer för hunden ryter och jag flyr.
Hon blir inte glad
Hon blir glad när vi inte kommer hem
Full transcript