Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Make your likes visible on Facebook?

Connect your Facebook account to Prezi and let your likes appear on your timeline.
You can change this under Settings & Account at any time.

No, thanks

Frihetstiden i Sverige

No description
by

Katarina Falkeborn

on 11 January 2016

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Frihetstiden i Sverige

Frihetstiden i Sverige
1718-1772
Introduktion
Årskurs 6
Höstterminen 2013
Ms. Falkeborn

Först och främst måste vi reda ut vilka orsaker som ligger bakom att Sverige nu går in i en ny epok


Minns ni vad tiden innan frihetstiden kallades?

Varför kallades epoken just för detta?
Vad som känntecknade stormaktstiden
- Precis som namnet antyder var Sverige ett väldigt mäktigt land under stormaktstiden.

- Sveriges monarker (dvs. kungar och drottningar) hade tillsammans en och samma önskan: att Sverige skulle bli det det landet i världen som hade mest mark och de skickligaste soldaterna.

- I över 100 år krigade svenskarna. Till en början var Sveriges befolkning positiva till detta, men ju mer tiden gick desto hårdare drabbades befolkningen. Männen och pojkarna i hemmen fick gå ut i krig och det var tyvärr ganska vanligt att de dog ute på krigsfälten. Resurserna (det vill säga maten) började ta slut och många dog också i svält. Befolkningen minskade kraftigt.

- Många var trötta och arga på kungen, eftersom det var hans fel att så många familjer miste sina familjemedlemmar och att många familjer hade ont om mat. Det var ju kungen som försatt dem i detta, på grund av alla krig.
Slutet på stormaktstiden
Stormaktstiden slutar med att den dåvarande kungen Karl XII blev skjuten i huvudet i Norge.

När nyheten nådde den svenska befolkningen var det knappast någon som sörjde. Folket var trött på krig och enväldiga kungar.
Riksdagen får mer makt i Sverige
Karl XII hade inga barn som kunde ärva tronen. Vem skulle nu styra Sverige?

Kungen hade en syster som hette Ulrika Eleonora. En grupp riksdagsmän lät henne bli drottning, om hon gick med på att dela makten med riksdagen. Det var också så det blev.

Ulrika Eleonora ville dock hellre att hennes man Fredrik skulle vara kung. Riksdagen sa att Fredrik gärna fick bli kung, men då måste han lämna över all makt till riksdagen.

Tack vare detta hade nu kungen ingen makt i Sverige. Det var riksdagen som hade frihet att bestämma över landet. Det är därför denna tid kallas för frihetstiden. Svenska folket var fria från det kungliga enväldet.
Arvid Horn - en inflytelserik person
Efter att Arvid Horn varit chefen i riksdagen i några år, började en samhällsklass kritisera honom. Det var de unga adelsmännen som var trötta på att det inte hände så mycket i Sverige. Man ville ge sig ut i krig mot Ryssland.

Man sa att Arvid Horn pratade i "nattmössan" när han sa att han inte ville ut i krig.
Hattar och mössor - Sveriges partipolitik börjar växa fram
Hattarna -

Bestod av adelsmän
Hade drömmar om att Sverige återigen skulle bli en stormakt.
Ville ge mycket av statens pengar till att börja rusta för krig.

Mössorna -

Bestod av borgare och bönder
Ville att Sverige skulle leva i fred.
Ville lägga statens pengar på att bygga upp jordbruket.
Hattar och mössor - två partier med olika viljor
1. Adeln

2. Präster

3. Borgare

4 . Bönder
Riksdagens fyra grupper
Arvid Horn

Även fast det var de fyra stånden som bestämde i riksdagen, så leddes arbetet av en man. Hans namn var Arvid Horn, och var ungefär det som vi idag skulle kunna kalla för statsminister.

Arvid Horns politik gick ut på att Sverige inte skulle ut i fler krig. Han ville snarare att bönderna skulle få lugn och ro så att dem kunde ägna sig åt jordbruket och producera mycket mat.

Tack vare detta hann Sverige återhämta sig bra från fattigdomen
Arvid Horn stod på sig och vägrade gå ut i krig. På grund av detta växte två stycken olika viljor fram i riksdagen...
Full transcript