Loading presentation...

Present Remotely

Send the link below via email or IM

Copy

Present to your audience

Start remote presentation

  • Invited audience members will follow you as you navigate and present
  • People invited to a presentation do not need a Prezi account
  • This link expires 10 minutes after you close the presentation
  • A maximum of 30 users can follow your presentation
  • Learn more about this feature in our knowledge base article

Do you really want to delete this prezi?

Neither you, nor the coeditors you shared it with will be able to recover it again.

DeleteCancel

Barnet i samhället 2.10.2013

No description
by

Anna-Christina Martin

on 10 January 2014

Comments (0)

Please log in to add your comment.

Report abuse

Transcript of Barnet i samhället 2.10.2013

Värdegrunden
Definition av kultur
Kultur enligt Rubin & Chung (s.91):
”ett system av delade trosuppfattningar, värderingar, vanor, beteenden och artefakter som medlemmarna i ett samhälle använder för att handskas med sin värld och med varandra, och som överförs från en generation till en annan via lärande”

Mångkultur/mångfald: etnicitet, klass, kön, sexuell läggning, religion, funktionalitet, kulturella tillhörigheter
-> alla dessa tillhörigheter formar ens sätt att leva och förhålla sig till människor och omvärlden

Människor har en benägenhet att se det egna som
normalt/naturligt/neutralt -> följder?
Barnet i samhället 2.10.2013
Anna-Christina Martin Mäkipaja
Mångfald som värdegrund
Vad berättar dagvårdens värdegrund om synen på mångfald?
Småbarnsfostran för barn med invandrarbakgrund
Ser barn skillnader? Kan barn ha fördomar?
Sedan 1930-talet har man forskat i barns attityder om ras och etnicitet

-hur barn formar identiteter på basen av etnicitet
-hur barn orienterar sig inom en grupp på basen av etnicitet
-hur barn formar attityder gentemot andra med etnicitet som utgångspunkt
-hur barn använder etnicitet som utgångspunkt i valet av lekkamrat/vän

den kognitiva forskningstraditionen
observation av beteende i kontrollerade situationer
vuxnas tolkningar
doll choice tests

den sociokulturella forskningstraditionen
fokus på interaktion, barns egna åsikter
hur barn ger och skapar mening kring ras och etnicitet
Ras används av barn för att skapa det sociala livet
(Van Ausdale & Feagin 1996)
mångkultur - mångfald
vad berättar dagvårdens värdegrund om synen på mångfald?
ser barn skillnader – har barn fördomar?
att jobba med mångkulturella frågor på daghem
kritisk mångkulturalism
"Bara de andra har kultur"
Grunderna för planen för småbarnsfostran
Centrala, internationella avtal om barns rättigheter, nationella bestämmelser och övriga styrdokument på området formar värdegrunden i småbarnsfostran i Finland. I konventionen om barns rättigheter ställs barnets människovärde i främsta rum.

Därtill anges fyra allmänna principer:
– förbud mot diskriminering och ett krav om att barnen skall behandlas jämlikt
– barnets bästa
– barnets rätt att leva och att utvecklas harmoniskt
– barnets åsikt skall beaktas.

Barnet har rätt till
– trygga människoförhållanden
– att växa upp, utvecklas och lära sig i trygga förhållanden
– en trygg och hälsosam miljö i vilken det är möjligt för barnet att leka och fungera på ett mångsidigt sätt
– att bli förstådd och uppmärksammad enligt sin ålder och utvecklingsnivå
– få specialstöd i den mån som sådant behövs
– egen kultur, eget modersmål, egen religion eller livsåskådning
"Ett viktigt element inom småbarnsfostran för barn med invandrarbakgrund är att personalen informerar och diskuterar med föräldrarna om den finländska småbarnsfostrans syften och principer. Samtidigt som man främjar inlärningen av
finska/svenska hos barn med invandrarbakgrund får föräldrarna information om vikten av att utveckla barnets modersmål och hur det kan göras. På det här sättet skapar man grunden för en fungerande tvåspråkighet. Också inom småbarnsfostran skall man främja barnets möjligheter att känna sig hemma i den finländska kulturen".
vilket samhälle skall majoritetsbarnen växa upp i?
"Barn som hör till en minoritetskultur skall kunna växa upp i ett mångkulturellt samhälle så att de blir medlemmar i sin egen kulturkrets och i det finländska samhället".
Mångkultur knutet till annorlundaskap - endast barn från minoritetskulturer skall växa upp i ett mångkulturellt samhälle.
vuxna tenderar att:
lätt göra feltolkningar
reagera defensivt: "hon har inte lärt sig det av mig"
försöka dämpa fördomar/föra bort diskussionen från det fördomsfulla istället för ta tillfället i akt och diskutera med barnen
Slutsatser:
barns relationer är komplexa och mångdimensionella
interaktionen med andra barn är avgörande för formandet av barnets sociala status
social status, makt viktigt redan för små barn
barn agerar ofta annorlunda då en vuxen (med makt över barnet) är närvarande
barnen medvetna om rashierarki i ett tidigt skede
etnicitet en komponent i den vardagliga interaktionen (Ramsay, 1987)
redan 3-åringar har hunnit absorbera och utveckla konstanta, väldefinierade, negativa fördomar gentemot människor med annan etnicitet än den egna
vikten av en medveten, inkluderande pedagogik på daghemmen
Den inlärda rashierarkins inverkan på självbilden och självförtroendet
Filmen A girl like me av Kiri Davis

1) exkludera
2) inkludera
3) definiera sig själva
4) definiera andra
ras/etnicitet används av barn för att:
Hur jobbar man med mångkulturella frågor på daghem?
svårt att hantera olikheter, fokus på det gemensamma
etnocentrism – "bara de andra har kultur"
socialisation i en riktning: de andras kultur representeras för svenskar, men inte det svenska för barnen från andra kulturer
minoritetsbarnet definieras som "den andra" - vi/dom

Paradox i bemötandet:
kulturblindhet, osynliggörande vs. exotism, övertolkning
jämlikhetsbrist
barn från minoritetskulturer bekräftas inte som de unika personer de är utan som representanter för en viss grupp – en identitet som tillskrivs barnet utifrån
exempel från Sverige (Lunneblad, 2006)
Kritiska händelser i förskolan
(Stier, Tryggvason, Sandström & Sandberg, 2012)
Nivå 4: proaktion, vilja att förändra och förbättra

mångfald som värdegrund
utmana barnen att utforska olikheter, ge plats åt mångfalden
bekräftar barnens identitet
Nivå 1: instrumentell nivå

rätt ytlig förståelse för andra kulturer
smaka, se och prova på saker från andra delar av världen
osäkerhet om hur frågor om mångfald borde taklas
sällan initiativ till att diskutera dessa frågor med barnen
vanligt å andra sidan att övertolka barnets beteende som en produkt av den etniska tillhörigheten
Nivå 3: facilitation

öppenhet att utforska andra och annorlunda kulturella repertoarer
utmana sina egna uppfattningar
producera kunskap tillsammans med barnen
möjlighet att bekräfta barnets identitet
de flesta situationer sker på den instrumentella nivån
minoritetsbarnens bakgrund osynliggörs
kulturell kännedom ensam räcker inte
man måste vilja ifrågasätta sin egen etnocentrism och sina egna värderingar
de fruktbara situationerna är ofta spontana
utmaning: att använda de pedagogiska möjligheterna på daghemmet
Slutsatser
Hur jobba med läroplanen så att den ger mer utrymme för mångfald?
(Banks, 1993; McIntosh, 2000).
Fem steg till kritisk mångkulturalism
eurocentrisk, mansdominerad
ignorerar helt de individers åsikter, röst, perspektiv som tillhör minoriteter
förstärker den falska känslan av överlägsenhet som finns hos majoritetsbefolkningen
misslyckas i att bekräfta minoritetsbarnens identiteter
Stage 1: Curriculum of the Mainstream (majoritetens läroplan)
Hon äter som en häst!
Nivå 2: co-produktion

läraren själv bärare av en kultur/förhållningssätt/värderingar/ stereotypa uppfattningar
vanligt att man kommunicerar i kors: idiomatiska uttryck
skönjer såväl den egna som den andra personens kulturella egenheter
mer medveten, mer självkrititk
Hjälp, mitt barn har dåligt bordsskick...
Barnet har god aptit och allt fungerar bra vid maten
“fira” andra kulturer
kläder, mat, musik och övriga kulturella aspekter, Martin Luther King Day etc..
+ styrka: läraren försöker ta in element från övriga kulturer, lätt att förverkliga
- svagheter: utanför läroplanskontexten
“det andra”, vi/dom
baserar sig inte på de dominerade gruppernas riktiga erfarenheter utan på vissa celebrerade, heroiska personers åstadkommanden
trivialiserar den genuina erfarenheten, gemene minoritetsmedlem
Stage 2: Heroes and Holidays
mer material som behandlar minoriteter tas in i undervisningen
men: sekundära källor, historien berättas ur ett eurocentriskt perspektiv
Stage 3: Integration
läraren expanderar sin kunskap om och tar in material om minoriteter i undervisningen
berättas från olika perspektiv
integrerat i läroplanen
barnen lär sig se med olika glasögon
Stage 4: Structural Reform
sociala fenomen och orättvisor behandlas kontinuerligt:
bl.a. racism, sexism, ekonomiska orättvisor ..
barnen lär sig att förhålla sig kritiskt till läroböckerna och förstå deras begränsningar
barnen blir själva resurser till mångkulturellt lärande
Stage 5: Multicultural, Social Action, and Awareness
Welcoming Kalenna
Vilka tankar väcker texten hos dig?
Hur kan man göra rent konkret på dagis för att visa att alla barn hör hemma där?



Holding Nyla
Vilka tankar väcker texten hos dig?
Vilken slags integrationstanke i daghemsverksamheten återspeglas i denna text?
Vad kan vi lära oss av texten?
Två texter om att bemöta olikhet
ur Grunderna för planen för småbarnsfostran 2005
Full transcript